Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rätt att skärpa sekretessen

Säg den toppolitiker som inte fått sina skolbetyg publicerade i någon tidning. Det krävs inget djupt grävande för att få fram vad utbildnings­minister Jan Björklund hade för betyg i mate­matik på gymnasiet, eller hur han klarade grundskolans hemkunskap.

Att vem som helst kan ta del av betygen är en del av den svenska offentlighetsprincipen som också omfattar det offentliga skolväsendet. Men nu vill regeringen skärpa sekretessen i skolan.

Offentlighetsprincipen är i grunden bra och det finns inte heller någon anledning att sekretessbelägga betyg och den sortens uppgifter.

Men sedan Björklund lämnade gymnasieskolan i Mark har det skett en enorm utveckling inom skolan när det gäller krav på dokumentation. Detta är inte minst ett resultat av statliga reformer och myndigheternas tillsyn. Om de statliga tillsynsmyndigheterna inte hittar något annat att slå ned på vid sina inspektioner, kommer de säkert att ha synpunkter på hur olika saker har dokumenterats.

I dag dokumenteras det därför betydligt mer än tidigare – det handlar inte bara om skriftliga omdömen och elevvårdsärenden – i stort sett allt som sker i skolan kan behöva dokumenteras och skrivas ned. Individuella utvecklingsplaner, åtgärdsplaner och konflikter mellan elever och hur de hanteras är sådant som skolan ska eller bör ha dokumenterat.

Kraven från tillsynsmyndigheterna gör också att dokument behöver sparas under längre tid och systematiskt. Om en elev i nian lämnar in en anmälan mot skolan om något missförhållande, måste skolan kunna styrka vad man gjort vid olika tidpunkter under skolgången. Detta gör att skolan dokumenterar fler uppgifter, och fler känsliga uppgifter, och behåller uppgifterna under längre tid. Samtidigt omfattas inte skolans verksamhet av den stränga sekretess som finns för till exempel en patientjournal.

Det är viktigt att sekretessen i skolan stramas upp. Det är därför bra att regeringen nu tillsätter en utredning för att skärpa sekretessen. Skärpningen bör dock inte gå för långt. Även i framtiden bör officiella betyg vara offentliga, bland annat för att det är ett myndighetsbeslut som enligt regeringen ska gå att överklaga i framtiden. Däremot är det viktigt att åtgärdsplaner och individuella utvecklingsplaner ha ett starkare sekretesskydd än i dag.

Det finns ytterligare två punkter som utredningen borde ta upp. Den ena handlar om att till exempel försäkringsbolag, genom olika villkor i försäkringar, kräver att få del av dokumentation från skola och förskola. Denna möjlighet för försäkringsbolagen riskerar att försämra dokumentationen, eftersom personal hellre än att skriva något som kan misstolkas i framtiden, avstår från att skriva. Här bör utredningen komma med förslag, eller åtminstone uppmana regeringen att komma med förslag, som begränsar försäkringsbolagens möjlighet att kräva tillgång till skolans dokumentation i sina försäkringsvillkor.

Den andra punkten utredningen borde ta upp handlar om offentlighet hos de fristående skolorna. De borde självklart omfattas av samma krav på offentlighet och sekretess för sina uppgifter, till exempel när det gäller elever, som kommunala skolor. Här, som på andra områden, behövs en likställighet mellan enskilt och offentligt driven verksamhet.

Hur var det då med Björklunds betyg? Ja, den som är nyfiken kan hitta svaret hos Marks kommun – eller i någon gammal kvällstidning.