Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Prydligt staplade brädhögar väntade på att skeppas vidare

En stapelbild från 1960-talet visar hur det såg ut på brädgården ett årtionde efter den stora branden den 15 september 1950.

Annons

Det datumet gick värden för över en halv miljon kronor upp i rök. Det var en av de stora bränder som blev tidsmässiga riktmärken för många. Tjugo år senare skulle det åter brinna och den gången i större omfattning. Under tiden lyckades personalen relativt snabbt få ordning inom sitt område och såga upp nytt virke.

På bilden ser vi de präktiga staplarna som likt hus stod ganska tätt placerade väster om landsvägen mot Hall och vidare till Grödinge. I bakgrunden till höger ser vi den höga skorstenen som levererade värme och kraft till företaget.

Igelsta Trävaru AB hade ett varumärke, ITA, som stämplades med rödfärg på varje planka. Sågverket hade god kapacitet och stor kvantiteter exporterades till Holland och Tyskland.

Under skeppningssäsong var det ofta kö för båtar som låg och väntade på lastning. Truckarna snodde runt som vesslor och såg till att rätta dimensioner kom fram till båten i rätt tid.

Vid Igelstakajen fanns inga kranar utan man fick lasta med vinsch. Men det fungerade bra. Bolaget hade ordentliga lager som vi kan se. Dessa byggdes upp under vintersäsongen då sjöfarten av ringa.