Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Polletten har trillat ner hos S

Det tog drygt två månader. Nu är Socialdemokraterna mogna för en 180-gradersväng om sänkta lönekostnader för nyanlända.

Annons

I februari kunde du läsa om hur LO skriade om apartheid, om att Annie Lööf (C) ”har riktigt gått bananas” och dessutom gjordes jämförelser med ”gamla Sovjetunionen”.

Orsaken var att Centerpartiet satte fingret på det uppenbara problemet att det tar för lång tid att få in flyktingar på arbetsmarknaden. Ju lägre utbildningsnivå, desto svårare att få jobb.

C-förslaget handlade om att arbetsmarknadens parter ska förhandla fram ett avtal som är direkt riktat till nyanlända som bland annat innehåller ”betydligt lägre ingångslöner än i dag”. I kombination med detta kopplar Centerpartiet sänkt inkomstskatt för individen som blir anställd, så att man kan behålla en större del av lönen, samt sänkt arbetsgivaravgift till den arbetsgivare som anställer en nyanländ.

I intervjuer efteråt tog Annie Lööf lugnt på LO:s svavelosande påhopp, hon konstaterade att ”vi har sett att Socialdemokraterna har gjort 180-gradersvändningar”.

Lööf fick rätt.

Lagom till 1 maj säger nu arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till Dagens Nyheter att regeringen behöver ”titta på att man rejält kan sänka lönekostnaden för att man ska komma in i arbete för människor som inte har den kompetensen som normalt efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden”.

Minsann. Ylva Johansson har alltså insett att det hon i februari kallade för en farlig väg, inte var så farlig ändå.

Men sådan insikt hjälper föga om hon inte förmår att få hela regeringen med på tåget.

Inte minst gäller det statsminister Stefan Löfven (S). Socialdemokraterna är ett parti som desperat sökt med ljus och lykta efter någonting att samla arbetarrörelsen kring. Något med tillräcklig ideologisk sprängkraft för att åter kunna skrämmas med det gamla högerspöket.

Då kunde detta med lägre lönekostnader för flyktingar passa, ansåg S.

Löfven hakade därför på när LO braskade. Löfven, och Socialdemokraterna, ville påskina att förslagen om att sänka jobbtröskeln för nyanlända egentligen handlade om att sänka lönerna för alla som har ett jobb – och att hela den svenska modellen var hotad.

Man tyckte sig också tajma detta väl med den pågående avtalsrörelsen – och strategin var att jakten på högerspöket i kombination med vårbudgetens alla fagra bidragsmiljoner skulle få S att växa i opinionen.

Den strategin kan Löfven begrava nu när Ylva Johansson tänkt till.

Alternativt får han göra sig av med ytterligare en minister ur sin samarbetsregering.

Lika intressant är att se hur lång tid det tar innan gubbarna i LO-borgen sväljer stoltheten och ställer in sig i ledet.

Nu när Johansson torgför samma tankar som Annie Lööf lär LO knappast vråla apartheid eller tycka att Ylva Johansson gått bananas. Eller?