Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Partistöd – bra för Sverige

Är det vettigt att använda offentliga pengar för att finansiera partiernas verksamhet? Den frågan blir aktuell inte minst sedan Sveriges television redovisat hur mycket det offentliga stödet till partierna ökat i kommuner och landsting sedan 2006.

Nivån kan alltid diskuteras, men partistöden är bra för Sverige och för svenskarna.

Det finns de som anser att offentlig finansiering via partistöd minskar medlemmarnas inflytande, eftersom partieliterna därmed inte blir beroende av partimedlemmarnas medlemsavgifter.

Det finns all anledning att fundera över partimedlemmarnas roll i de moderna svenska politiska partierna, men de skulle inte få en starkare ställning om partistödens betydelse minskade.

Medlemsavgifterna i de politiska partierna ger inget större ekonomiskt bidrag till den politiska verksamheten, utan räcker nog precis till att finansiera medlemsregister, medlemsutskick och eventuell medlemstidning eller liknande.

Grunden i de olika system som finns för partistöd är att varje parti som blir invalt i respektive beslutande organ (kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller riksdagen) får ett grundbelopp, sedan får partierna också ett bidrag per mandat de erövrat. Det betyder att det i grunden är väljarna som avgör vilka partier som får mest stöd.

Det kan självfallet uppfattas som problematiskt att det är stödet vid föregående val som i praktiken styr hur mycket varje parti har att satsa i nästa val. Det vore lätt att misstänka att detta skulle leda till uppåtgående och nedåtgående spiraler. Den som vinner i ett val får mer pengar att satsa i nästa valrörelse och går därmed fram ännu mer. I praktiken finns det dock inte något särskilt starkt stöd för denna teori.

Mycket pengar är långt ifrån en garanti för valframgång. Även partier med relativt små valbudgetar har kunnat uppvisa kraftiga valframgångar.

Det finns en viktig poäng med partistöden som sällan lyfts fram i debatten. Valrörelser kostar pengar och partier kommer att skaffa fram pengar för att kunna driva valrörelser. Alternativet till offentlig finansiering via partistöd är inte massvärvning av nya medlemmar som betalar

några hundralappar i medlemsavgift. I de flesta andra länder finansieras stora delar av valrörelserna med kampanjbidrag. I vissa fall av många små bidragsgivare, men

i huvudsak handlar det om stora bidrag från rika enskilda personer eller från företag och organisationer.

I Sverige är detta inte någon stor inkomstkälla för partierna – med LO:s bidrag till Socialdemokraterna som ett stort undantag. Tack vare de offentliga partistöden har stora kampanjbidrag från institutioner och företag inte varit nödvändiga i Sverige – vare sig på riksnivå eller i kommuner och regioner.

Denna ordning betyder att vi till stor del sluppit stora korruptionsskandaler på grund av olika former av kampanjbidrag till politiska partier. Det svenska systemet med offentlig finansiering av de politiska partierna är därmed ett viktigt verktyg för att minska risken för korruption i svensk politik. För svenska partikassörer är det viktigare att tillfredsställa väljarna än att gynna potentiella donatorer av stora kampanjbidrag.

Det finns självklart alltid anledning att diskutera nivåerna på partistöden och hur de utformas, men i grunden är en stark offentlig finansiering av partierna en ordning som alla medborgare i Sverige har anledning att vara tacksamma för.

JOHAN ÖRJES, Ledarskribent