Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Pappa sa aldrig att jag var duktig"

Kennedy Bakircioglü är kanske den mest kända fotbollsspelaren från Södertälje. Nu har han pratat ut om sin tuffa uppväxt – där beröm från pappan inte existerade, till mångas förvåning.

I ett avsnitt av Fyllepodden pratar Hammarbystjärnan och tidigare Assyriskaspelaren Kennedy Bakircioglü om sin syrianska familj och om hur det var att komma till Sverige från Turkiet. Det var ofta en "tuff och fattig tid" innan pengarna från fotbollen började ticka in.

Kennedy pratar även om sin vänskap med Zlatan. Förutom att Kennedy försvarar Zlatans, enligt vissa kritikers, allt för kaxiga attityd och framtoning känner han även igen sig i superstjärnans relativt tuffa uppväxt. Och inte minst i förhållandet till pappan.

– Jag blev lite påmind om mig själv när jag såg Zlatans dokumentär och om pappan och allt det här med sin inlevelse och hans bakgrund där de växte upp i Rosengård. Jag växte ju upp i Södertälje och det är klart att det är lite liknande där.

Programledaren: Ringer din pappa även dig innan och efter matcher?

– Ja herregud, jag kan inte ens förklara för dig. Jag och pappa har haft sådana möten efter matcher om varje grej och han är aldrig nöjd. Han blir aldig nöjd och jag tror aldrig han sagt till mig, "vad duktig du är min son."

Är du inte ledsen för det?

– Jo det var en otrolig frustration för mig i början när jag var ung. Jag fick aldrig höra av min egen far, att "min son, vad jag är stolt över dig. Du var grym i dag och gjorde fyra mål. Du var överlägsen." Men jag har aldrig fått höra någoting. Även mamma frågade pappa varför han aldrig sa att jag var duktig. Men det fanns en tanke hos honom till varför han aldrig sa något, berättar Kennedy som länge funderade över varför pappan aldrig kunde säga något positivt till sin ovanligt talagfulle son.

Men så en dag berättade pappan, som enligt Kennedy själv inte riktigt lyckades som fotbollsspelare på grund av skador, för sonen om sin baktanke.

– Till slut fick jag veta. Han berättade att han alltid tyckt att jag var överlägsen, men att han inte ville säga det till mig. För hade han sagt det till mig så trodde han att jag skulle slappna av och känna mig bekväm och nöjd med det jag gjort. Men så länge han höll tyst skulle jag hela tiden vilja bevisa något för honom. Det är också därför jag lyckats och blivit proffs.

–Det utvecklade mig och jag var aldrig nöjd och blev också bättre, bättre och bättre. Än i dag kan jag känna att jag gjort en bra match men något inom säger mig att jag fortfarande kan göra det ännu bättre. Det här finns med mig hela tiden från min far.

I Fyllepodden framkommer även att pappan ofta körde extrapass med sonen i Södertälje, precis som Zlatans pappa gjorde med honom. Kennedy framhåller även att pappan är en bra och kärleksfull farfar.

– Han ger mer beröm till Leo än till mig. Han kanske lärde sig något. Jag vet inte om han ångrat sig.