Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Özcan har sin hobby som yrke: "Jag älskar det här"

Ibland kan slumpen leda livet i oväntade riktningar. För frisören Özcan Melkemichel innebar det ett karriärbyte. Och han ångrar ingenting. ”Det är min hobby som jag har som mitt yrke”, säger fotbollstränaren Özcan Melkemichel.

Annons

Det är drygt två år sedan han lämnade Syrianska. Nu går Özcan Melkemichel in i sin tredje säsong som tränare för AFC United – seriekonkurrent till Syrianska och Assyriska i superettan – och han gör det på nytt gör det med lite sämre förutsättningar än han skulle önska.

- Det som är tråkigt, men det har jag vant mig vid och så var det ju även i Syrianska de sista åren när vi spelade i allsvenskan, är att man byter många spelare och att truppen blir sent satt. Vi har tappat 14 spelare, varav sex sju startspelare, och då är det svårt att jobba långsiktigt. Det är svårt att veta var vi står, säger han.

Men egentligen vill han inte gnälla.

Özcan Melkemichel har ju världens bästa jobb.

Och även om han verkligen har tagit varit på de chanser han har fått, är han medveten om att det är många lyckliga omständigheter som gjort att han hamnat här. Även om det kanske ibland kändes mer som panik än lycka när Özcan hoppade mellan stolarna under de där åren i Syrianska när han var sportchef, ordförande och tränare.

- Så är det, tanken var inte från början ... jag hade inga tankar på att vara tränare, långt ifrån. Men sen har det ju gått bra om man säger så, säger han

Och det får man väl säga. Han förde upp Syrianska till både superettan och allsvenskan och har tagit upp och är på väg att etablera AFC United i landets näst högsta serie.

- Jag trivs med det här. Fotbollen är min hobby och har alltid varit det, jag älskar och brinner för fotbollen. Att ha det som yrke, det är få förunnat.

Du drömmer aldrig om att få chansen i en mer etablerad och resursstark klubb?

- Drömma har jag slutat göra. Jag går alltid in i mitt jobb 100 procent och gör jag ett bra jobb så kommer det att visa sig. Jag trivs i det här. Det är det bästa som finns, det är min hobby som jag har som mitt yrke så jag kan inte klaga så mycket. Kommer det nånting högre uppifrån är det klart att det är intressant. Annars får vi ta upp det här laget högre upp.

Samtidigt som Özcan har hittat sitt drömjobb, erkänner han dock att det är ett krävande jobb som man aldrig riktigt kan släppa helt.

- Ja, så är det, det är klart. Man måste lägga ner hela sin själ för att göra ett bra jobb. Och det tar mycket tid. Mer än man tror. Men samtidigt får man också mycket tid med familjen faktiskt. Det finns tid över. Så på det sättet passar det perfekt. Jag älskar det här just nu.

Du har varit väldigt involverad i Syrianska med flera roller under många år. Är det ändå på något sätt lättare att koppla bort jobbet nu, när du tränar ett annat lag?

- Ja, det var ju lite andra krav i Syrianska. Det går inte att jämföra de två klubbarna. I AFC går jag dit som tränare och jag lägger all min själ i det fortfarande. Men i Syrianska var det mycket annat också. Om du går på fest så pratar alla fotboll. Om du går på stan så pratar alla fotboll. Om du träffar dina förläldrar eller bröder så är det bara fotboll. Man kunde aldrig koppla av. Och sen var det en helt annan kravbild i Syrianska, med publiken och den framgång och hype som blev. Det var en fantastisk tid men det var också en tid där vi la oerhört mycket av oss själva.

Betyder det något för dig personligen att nå framgång i en annan klubb och visa att du inte bara kan träna Syrianska?

- Jag har aldrig tvivlat och jag tror inte att man behöver bevisa det i ett annat lag egentligen. Om du har gjort det i ett lag så har du bevisat det redan. Och jag är övertygad om att skulle jag ta något annat lag, skulle det bli bra där också. Jag vet att jag har den kunskapen och kvaliteten.

Vad är dina styrkor som tränare?

- Det är en del av allting. Ska du vara en framgångsrik tränare måste du kunna fotboll väldigt väl och kunna se saker som ingen annan ser. Sen ska du lägga upp årsplanering, månadsplanering, veckoplanering och sen det dagliga arbetet. Sen kommer du till serien och ska kunna scouta motståndare och se styrkor och svagheter hos dem och förändra ditt spel lite grann gentemot deras styrkor och svagheter, men ändå behålla din spelidé. Sen är det mycket ledarskap i det hela också. Fotbollen och ledarskapet, har du de två delarna har du en bra kombination.

Men att vara ledare för ett lag handlar inte bara om att få ut max av stjärnorna. Det gäller att se alla för att få hela gruppen att sträva mot samma mål.

- Något som är otroligt viktigt och som man ofta glömmer är hur man hanterar en grupp och får dem att må bra och prestera. Även de som kanske inte får så mycket speltid. De är minst lika viktiga, för de måste prestera på träning och när de väl kommer in och får chansen ska de göra skillnad. Att höja dem och de övriga också, det är en form av ledarskap. Och det är inget du kan träna dig till, antingen har du det eller så har du det inte. Du kan bli bättre på det med erfarenhet och annat, men sen tror jag också att det är gåva.

Özcan Melkemichel tycker att han har gåvan, men är samtidigt ödmjuk inför det faktum att man aldrig blir fullärd inom det yrke som han har valt, eller om det nu var ödet som valde det åt honom.

- Du blir aldrig fullärd, det är det som är det roliga. Jag tycker att jag har lärt mig otroligt mycket bara på de här åren sen jag gick från Syrianska. Jag känner att jag lär mig hela tiden. Det är det som är det roliga med det här jobbet. Du kan hela tiden få nya intryck och nya idéer.

Ur ett personligt perspektiv, tror du att det var bra för dig som tränare att lämna Syrianska?

- Det tycker jag, jag tror att det har hjälpt mig, att vara i en helt ny miljö och få jobba med helt nya spelare, nya ledare en ny organisation och allt det här. Det är klart att det hjälper mig att utvecklas.

Under sina år i AFC har det också funnit en viss Syrianskaprofil på spelartruppen. Men nu har de flesta försvunnit och den enda före detta SFC-spelaren i truppen är nyförvärvet Isa Demir.

Däremot har Özcan en riktig Syrianskaprofil vid sin sida, i assisterane tränaren Ivan Ristic.

- Han betyder jättemycket för mig. Ivan är en jätteduktig tränare med sin erfarenhet som spelare och hans sätt att vara som person. Och vi kommer väldigt bra överens.

Özcan om årets AFC United

Det blev en åttondeplats för nykomlingen AFC United förra året. Nu väntar en ny säsong och även om det både kommit och försvunnit en hel del spelare, hoppas Özcan på att laget ska vara ännu lite bättre.

"Ja det får vi ju se, vi är inte där ännu. Men om vi blir bättre beror det på att vi har fått utveckling på några av spelarna som kom väldigt sent förra året, de har fått en bra grundträning under januari och februari vilket de inte hade förra året. Jag tänker främst på Othman El Kabir som kom sent till oss förra året och inte var med på färsäsongen. Omar Eddhari tror jag får ett genombrott, Filip Rogic har växt. Det har de redan visat här under träningsmatcherna och cupen faktiskt. Målvakten Josh (Wicks) har tagit ytterligare ett steg, han är nog superettans bästa målvakt. Och vi har fått in Isa (Demir) som känner motivationen igen. Får vi ihop allting och inte får skador på viktiga spelare så tror jag att det kan gå riktigt bra".

Nyförvärv: Jernade Meade, b, St Albans City, John Mensah, b, klubblös, Isa Demir, b, Assyriska, Michel Dado Termanini, b, LB07, Daniel Jarl, b, Landskrona, Erik Figueroa, b, Sirius, Ferid Ali, mf, Vasalund, Carlos Gaete Moggia, mf, Värnamo, Amadou Kalabene, mf, Guinea, Sasa Matic, f, Huddinge.

Förluster i urval: Imad Zatara, Al Ahli, Juanjo Hervias, Frej Täby, Rabi Elia, Trosa Vagnhärad, Robert Massi, Luca Gerbino Poli, Philip Vaitsiakhovich.