Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riskfyllt när unga väljer bort politiken

Annons
Ungas intresse att gå engagera sig partipolitiskt – exempelvis genom att gå med i något av riksdagspartiernas ungdomsförbund – minskar.

Statistiken talar sitt klara språk: färre unga engagerar sig partipolitiskt. Samtidigt är den yngre generationen inte för den delen mindre politiskt intresserad, men desto mer skeptisk till partiengagemang. Det är lite läskigt att ta ställning för ett parti.

De flesta personer som någon gång öppet engagerat sig i ett parti har fått den nyfikna, men välmenande frågan: ”Men håller du verkligen med partiet om ALLT?”.

Det vittnar om en genomgående okunskap vad ett partimedlemskap innebär, vilket är ett tydligt resultat av att unga som vuxna väljer bort partierna.

Ett partimedlemskap går ut på att ta ställning, men inte främst till något du nödvändigtvis behöver hålla med om till hundra procent. Demokratiska partier genomsyras av en ständig politisk dragkamp om vad partiet ska tycka och som medlem har du all möjlighet att påverka partilinjen.

I höst är det dags för val. Ledarskribenten skriver att ”ett nytt politiskt ledarskap ska röstas fram och det finns all anledning för unga att engagera sig”. Foto: Pontus Lundahl/TT

Erik Amnå, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet, menar att ungdomar delvis väljer bort partiengagemang efter uppfattningen att de inte kan påverka politiken i partierna. I stället väljer ungdomar att engagera sig i enfrågeorganisationer eller tillfälliga sammanslutningar, exempelvis manifestationer eller digitala kampanjer på sociala medier.

Amnå framhåller i en intervju i Sveriges television även de ”sociala riskerna” med att engagera sig i ett parti. Rädslan att bli utpekad eller till och med trakasserad bidrar till det svala intresset.

”Man sticker ut hakan. Den sociala gemenskapen man kan få inom en politisk förening vägs mot de risker att bli utpekad och i värsta fall, särskilt om engagemanget blir känt och synligt, trakasserad som det också kan innebära. Är det värt det?”, säger han.

Jag har själv under tonåren blivit utsatt för både hat och hot, eller som hatarna själv vill benämna det, ”skämt” om att jag borde våldtas eller dödas på grund av mina åsikter.

Parallellt har samtalsklimatet hårdnat i takt med den annalkande valdagen i september. Om inte tröskeln redan var hög för att bli politiskt aktiv tillkommer rädslan för att bli hatad, uthängd eller hotad. Det är det politiska engagemangets andra, mörka sida. Det finns krafter som inte skyr några medel för att tysta andra röster.

Jag har själv under tonåren blivit utsatt för både hat och hot, eller som hatarna själv vill benämna det, ”skämt” om att jag borde våldtas eller dödas på grund av mina åsikter.

Det är en humor som jag personligen anser skapar mer rädsla än skratt.

Valet väntar runt hörnet. Ett nytt politiskt ledarskap ska röstas fram och det finns all anledning för unga att engagera sig.

Den som inte tar ställning kommer heller inte påverka världen i en bättre riktning. I stället lämnas fritt spelrum för andra att avgöra framtidens Sverige. Frågan alla bör ställa sig är varför de inte engagerat sig från första början.

Handelskrig, flyktingkriser, främlingsfientlighet, bostadsbrist, integrationsproblem, skottlossningar – det finns gott om politikområden att ta tag i.

Linnea Hylén

Mer läsning

Annons