Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ekonomin kräver tuffa prioriteringar framöver

Annons
Mycket att fundera över. Foto Christine Olsson / TT

Tidigare i veckan släppte Konjunkturinstitutet (KI) en rapport om utvecklingen i svensk ekonomi. Det är en delvis bister läsning för svenska politiker. Det ekonomiska utrymme som finns för satsningar under nästa mandatperiod, 25-30 miljarder kronor per år, räcker endast till att behålla dagens personaltäthet inom skola, vård och omsorg. Den regering som tillträder efter valet kommer att behöva spara mer om överskottsmålet ska nås, skriver KI.

Det begränsade ekonomiska utrymme beror delvis på den politik som regeringen fört. Enligt KI förklaras det ekonomiska överskottet “helt av konjunkturen". Finanspolitiska rådet skriver om finanspolitiken att “det strukturella sparandet har minskat trots rådande högkonjunktur”. Att Sveriges ekonomi inte är bättre än så trots en stark högkonjunktur kan inte ses som något annat än ett underbetyg till regeringen.  

Förutom skola, vård och omsorg vill ju många partier även ge mer till försvaret och polisen. Förutsättningarna inför kommande mandatperiod innebär huvudvärk för både högern och vänstern. För högerns del handlar det om att utrymmet för stora skattesänkningar inte direkt är obegränsat om man samtidigt ska behålla personaltätheten inom välfärden och satsa på polis och försvar. Såvida det inte handlar om skattesänkningar som är självfinansierade, genom att de ökar incitamenten till att arbeta och därmed ökar skatteintäkterna, så bör partier som föreslår skattesänkningar vara tydliga med vad de vill satsa mindre på. Ett sätt att ändå sänka vissa skadliga skatter är att genomföra en så kallad grön skatteväxling där exempelvis skatten på arbete sänks samtidigt som skatt på miljöförstöring höjs.

Förutsättningarna inför kommande mandatperiod innebär huvudvärk för både högern och vänstern.

För vänstern handlar utmaningen om att kunna hålla i pengarna. Det finns en förkärlek i vänstern för “offensiva satsningar” med statens pengar. Men i detta läge behöver prioriteringen vara att behålla personaltätheten i den välfärd vi har snarare än att lägga pengarna på nya satsningar. Att höja skatterna, vänsterns favoritlösning, riskerar att ge negativa bieffekter. Hög beskattning på arbete och företagande riskerar att ge mindre av detta och därmed mindre skatteintäkter. På längre sikt kan vi behöva diskutera ännu svårare prioriteringar när den demografiska strukturen gör att färre kommer behöva försörja allt fler. För att säkerställa att det finns tillräckligt med resurser för statens viktigaste uppgifter kan andra områden behöva väljas bort. Är det exempelvis bra ekonomisk hushållning att ge barnbidrag till familjer som har det bra ställt? Syftet med denna artikel är inte att avgöra denna fråga, men dessa frågor kan komma att behöva diskuteras mer framöver.

Politiker till vänster och höger, var beredda att prioritera.

Mer läsning

Annons