Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Även hockeyspelare bör skyddas från grovt våld

Annons
Det räcker inte i alla lägen med hockeydomarens straff. Foto: Jesper Zerman, Bildbyrån

I tisdags kom en uppmärksammad dom i Högsta domstolen mot ishockeyspelaren Jakob Lilja. Fallet har blivit uppmärksammat eftersom det handlar om något som hände på isen under en match. Lilja blev tidigare dömd i hovrätten för misshandel på grund av en cross-checking (kraftigt slag med klubban) mot en motståndares nacke i en situation vid sidan av spelet. Högsta domstolens slutsats blev att spelaren gjort sig skyldig till misshandel.

Fallet väcker principiella frågor om ifall och i vilken utsträckning samhällets lagar även ska gälla inom idrott eller om den som utövar vissa idrotter per automatik ger samtycke till att utsättas för våld.

I ett fritt samhälle bör principen om avtalsfrihet hållas mycket högt. Det betyder att två eller flera myndiga individer har rätt att komma överens om vad de vill utan att någon utomstående hindrar dem, så länge överenskommelsen i sin tur inte direkt påverkar utomstående. En långt gången avtalsfrihet brukar ses som en central del av liberalismen. Det innebär exempelvis att två individer får komma överens om att bruka våld mot varandra. Det kan låta och även vara otrevligt. Men i ett fritt samhälle bör individer ha rätt att göra sådant som utomstående ogillar, även om de som ogillar företeelsen skulle vara i majoritet.  

Den som spelar ishockey har gett sitt samtycke till att bli utsatt för det våld som ingår i kampen om pucken och andra situationer relaterade till att vinna hockeymatcher.

Boxning skulle exempelvis inte kunna existera om samma regler gällde innanför ringen som utanför. Varje slag skulle då bli ett potentiellt åtal. Detta gäller i viss mån även ishockey. Tuffa och fysiska satsningar, även om de kan vara otillåtna inom ishockeyn och leda till utvisning, är en del av hockeyn och ska så förbli. Den som spelar ishockey har gett sitt samtycke till att bli utsatt för det våld som ingår i kampen om pucken och andra situationer relaterade till att vinna hockeymatcher. Däremot är det svårt att anse att alla som spelar ishockey gett samtycke till vilket våld som som helst utanför spelet om pucken, i praktiken skulle det innebära att en ishockeyspelare blir fredlös under en match. Det är därför principiellt rätt att domstolar kan lägga sig i det som händer under en match, även om en del inom ishockeyvärlden är upprörda.

Aftonbladets hockeykrönikör Mats Wennerholm uttrycker i en krönika oro för att det ska bli massa åtal relaterade till hockeymatcher. Men det är långt ifrån säkert att så behöver bli fallet. Enligt SVT:s hockeyexpert Jonas Andersson lär 99,9 procent av alla situationer inte behöva leda till åtal. Som Petter Asp, justitieråd vid Högsta domstolen, säger till SVT så handlar detta om just en situation utanför spelet, domen bör därför inte påverka själva spelet. Men Wennerholm har ändå en poäng. Domen öppnar upp för några svåra frågor. Slagsmål efter att domaren har blåst av är rätt vanliga inom hockeyn. Ska detta ses som något som den som spelar hockey på elitnivå har gett samtycke till eller ska det ses som våld utanför själva spelet? Det är en inte helt lätt fråga exakt vart gränsen ska dras. Men det motiverar inte en total avsaknad av en gräns. Det viktiga är att även elitidrottare inte ska betraktas som fredlösa.

Mer läsning

Annons