Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att vi diskuterar moralpoliser är ett integrationsmisslyckande

Annons
Ulf Kristersson och Moderaterna vill se ny lagstiftning riktad mot ”moralpoliser”. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Från både opinionsmätningar och debatten kan man konstatera att invandring och integration samt brott och straff blir några av de viktigaste frågorna i årets valrörelse. Det förvånar de flesta statsvetare. Svenska valrörelser är i regel en praktisk och nyttomaximerande historia där väljarna fokuserar på sådant som arbetslöshet, hur vården fungerar och om statsfinanserna är i sin ordning. Men i år blir det annorlunda.

Därför är det inte förvånande att många partier tror sig behöva starkare positioner och fler nya förslag i frågorna som de uppfattar att väljarna prioriterar. Moderaterna är ett exempel, de har redan lagt ett förslag om en ny lag särskilt riktad mot ”moralpoliser” i kulturellt homogena bostadsområden.

Att sådana existerar och är ett stort problem råder det inga tvivel om. Det har kommit flera vittnesmål från boende i stadsdelar som Rinkeby om hur läget försämrats de senaste fem åren och att allt fler män tar större plats i det offentliga rummet med högljudda åsikter om framför allt kvinnor, hur de klär sig, vad de gör och så vidare.

Att det finns en grupp med extremt patriarkala värderingar som försöker kontrollera och inskränka andra människors rörelseutrymme är ett faktum och ett problem. Det är svårt att säga exakt hur man kommer åt vissa fenomen med lagstiftning, kanske behövs en ny lag för att effektivare kunna straffa detta beteende. Men hur vi än vänder och vrider på frågan är förslaget i sig, och att det är nödvändigt, att betrakta som ett misslyckande.

Det är uppenbart att vårt juridiska system inte har lyckats anpassa sig till att vissa grupper har mindre tillit till samhället.

Det är ett misslyckande att de lagar vi har, som förtal och olaga hot, uppenbarligen inte räcker till, och att anledningen till detta nog främst är kulturell snarare än juridisk. Människor anmäler inte, vittnar inte, litar inte på rättsväsendet och vågar inte säga ifrån. Det är uppenbart att vårt juridiska system inte har lyckats anpassa sig till att vissa grupper har mindre tillit till samhället. Förändringar som anonyma vittnen, mer polisnärvaro lokalt på plats och större möjligheter att hålla misstänkte häktade kan bli nödvändigt för att även mer effektivt kunna använda den lagstiftning som redan finns.

I grunden är det dock den bristande integrationen som ligger till grund för att den här typen av situationer skapas. Den beror i sig främst på två saker, bostadspolitiken och arbetsmarknaden. Dessa har inte alls anpassats till att kunna hantera en ny större grupp personer med helt andra ekonomiska förutsättningar och ett annat humankapital.

På dessa områden saknar många partier fortfarande politiska svar. Få vill ompröva hyresregleringen, få vill ompröva anställningsskyddet och utrymmet för enklare jobb med lägre löner, trots att stödet för sådana reformer ökar i opinionen. Det är synd, att införa lagar mot moralpoliser kan mycket väl vara nödvändigt men det är betydligt viktigare att se över bakgrunden till segregationen om vi ska komma tillrätta med frågorna på lång sikt.

Hanna Marie Björklund

Mer läsning

Annons