Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Våra seder och bruk är inte som de alltid har varit – så vad är typiskt svenskt?

Annons
Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Eva Bofride skrev på ledarplats (LT, 18 september) att ”Grundlagen har svenska värderingar som förenar”. Hon tar där upp frågan om våra värderingar och vad det innebär att ”vara svensk”.

Frågan är viktig. Ska det behövas något slags värderingskontroll för att människor med annan etnicitet ska kunna kvalificera sig in i det svenska samhället?

Anmäl text- och faktafel

Sverigedemokraterna (SD) har en diametralt annan uppfattning i frågan jämfört med andra partier, Visserligen har en tydlig anpassning skett de senaste åren i takt med att SD lockat fler sympatisörer och väljare. Det sorgliga är alltså att en trångsynt och antihumanistisk människosyn sakta tycks ha fått fotfäste bland många av de övriga partierna. Det är ändå glädjande att Centerpartiet och Liberalerna så tydligt markerat att man inte är beredd att ingå i en regering som behöver stöd från SD.

Ett populistiskt uttryck för en flyktingfientlig inställning är ”att man ska ta seden dit man kommer”. Bland andra Jimmie Åkesson (SD) anser att det är en förutsättning för att accepteras här i landet. Men vad innebär det, vilken svensk sed är det man som flykting ska tillämpa? Vad är en svensk sed?

Med sed menar man bruk och vana. Intressant är att inga bruk eller vanor är oföränderliga – de påverkas över tid och i kontakt med andra kulturer och människor. Det gäller alla slags kulturella uttryck – som dans och musik – men också mycket annat, inte minst den mat vi äter och de drycker vi förtär.

Frågan är bara vilka seder som är typiskt svenska? Surströmming? Kräftor? Alkohol i stora mängder? Försiktighet och avvaktande inställning i kontakt med andra människor? Synen på barnuppfostran? Tidig sexuell debut? Dålig kontakt med släkten?

Och finns det egentligen en enda och gemensam sed i dessa olika sammanhang. Som surströmmingsälskare kan jag säkert säga att det inte finns.

Jag tror att de flesta människor med tiden vill integreras i det samhälle i vilket de lever och verkar.

Att flyktingar inte snabbt tar seden dit man kommer används av Åkesson som ett argument riktat mot de människor från andra delar av världen som söker sig till Sverige i utsatta situationer. Jag tror att de flesta människor med tiden vill integreras i det samhälle i vilket de lever och verkar. Men allt tar tid och alla önskar inte heller helt integreras. För det måste vi ha förståelse.

Förresten. Hur skulle du göra vid en egen tvingad flykt till ett annat land, exempelvis Turkiet? Skulle du anpassa dig snabbt eller skulle det i din kropp och själ finnas sådant som du inte på några villkor vill ändra eller avstå ifrån?

Den frågan fick jag en gång i grupp försöka besvara vid en konferens på en tidigare arbetsplats. Jag svarade att jag ville ha kontakt med andra svenskar, ville skapa en organisation för oss för att få bättre villkor, ville driva opinion för vår sak, ville behålla mycket av det jag var van vid ifrån mitt tidigare liv. Det är förståeligt om många flyktingar tänker likadant som jag.

Mitt råd är att ge integrationsprocessen den tid den behöver. De flesta vill integreras i arbetslivet och i samhället, vill lära sig språket, vill ha kontakt med oss andra och fungera i ett socialt sammanhang. Många vill behålla sin egen syn, sina egna seder och vanor, som är en stark del av deras egen personlighet.

Vi lever i ett föränderligt samhälle. När jag föddes på 1940-talet såg Sverige annorlunda ut. Förändring sker kontinuerligt och ofta i små steg, som vi inte ens ser. Vi berikas av andra kulturer och deras seder och bruk. Mycket av detta införlivas i det ”svenska”.

Därför är det just populistiskt och trångsynt att ensidigt hävda att seden ska tas dit man kommer, oavsett om man som jag kom från Jämtland till Södertälje eller som flykting från Iran och Afghanistan till Sverige. Jag älskar Södertälje, en multikulturell, levande och fin stad. Här har jag i 45 år verkat, påverkat och påverkats.

Staffan Olsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons