Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Demokratisamtalet avgör på sikt

Annons
Partiledarna och språkrören – Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD), Jonas Sjöstedt (V), Isabella Lövin (MP), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S), Jimmie Åkesson (SD), Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L). Foto: TT

En månad har gått sedan valet och fortfarande går debattens vågor höga om olika ”spelteorier”. Många är säkert de väljare som känner frustration och har svårt att hänga med i alla olika turer.

Jag förstår dem. När ”spelteorierna” får dominera missgynnas det demokratiska samtalet.

Anmäl text- och faktafel

Under en valrörelse flödar samtalet och många, många människor engagerar sig, testar sina åsikter och ger sig in i samtal som man annars inte beträder. Man vågar spänna ut bågen och testa sig.

Valrörelsen blir därmed – naturligtvis också med alla sina svarta stunder – en demokratins arena som det finns all anledning att vara stolt inför. Men det är inte alla som nås. Många är de medborgare som hamnat långt ifrån det demokratiska samtalet.

Att driva den politiska debatten är partiernas uppgift, men att stimulera det vidare demokratiska samtalet är en uppgift för oss alla. Här har vi som folkbildare inte bara ett ansvar utan också en möjlighet att vara med och sätta agendan inför nästa omgång val år 2022. Däremellan har vi också ett EU-val på senvåren 2019.

Man skulle kunna hävda att när valrörelsen är över, startar vårt jobb. Vi är inte ensamma. Långt därifrån men vi har ett tydligt uppdrag formulerat i statens syfte med folkbildningen: ”Statens syften med stödet till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.”

Sällan har väl det uppdraget känts mer angeläget än nu. I tider när klimathotet accelererar, integration och mångfaldsfrågor är av avgörande betydelse för vår samhällsutveckling, antidemokratiska krafter smyger runt i buskarna, frågan om utveckling i hela landet blir allt viktigare och ungdomars psykiska hälsa hamnat i fokus – så finns det många anledningar för oss i folkbildningen att erbjuda mötesplatser och studiecirklar för att bryta åsikter och samtala.

Vi vill bidra till att skapa djupa och goda samtal, vi tror på det mellanmänskliga mötet och att det är mötena som gör skillnad.

Det goda samtalet är grunden för att utveckla demokratin. Studieförbundet vuxenskolan är beredd att ta vårt ansvar.

Vi vill bidra till att skapa djupa och goda samtal, vi tror på det mellanmänskliga mötet och att det är mötena som gör skillnad. Folkbildningen kan och vill bygga broar av förståelse, tillit och demokrati.

För oss i Studieförbundet vuxenskolan finns ytterligare en dimension och det är att tillse att samtalet blir tillgängligt för alla. Vår modell för detta är lättläst. I årets val fick lättläst ett genombrott. Det arbetet fortsätter vi med.

Studieförbundet vuxenskolan bedriver sin Södertäljeverksamhet vid Saltsjötorget.

Det öppna samhället förutsätter ett bra samtalsklimat där alla får möjlighet att komma till tals och bryta sina åsikter. Det är där som folkbildningen vill och ska vara. Och det är då som vi kan bidra till att motverka populistiska strömningar. Men då gäller det också att vi får förutsättningar att arbeta. Just nu pågår slutskedet av budgetarbetet i kommuner, landsting och regioner.

Jag riktar en uppmaning till alla politiskt engagerade. Välj folkbildningen när ni prioriterar resurserna då kan vi fortsätta och förstärka det demokratiska samtalet. En investering i folkbildning är en investering i att stärka människor. Studieförbunden når idag människor i alla landets 290 kommuner. 1,7 miljoner deltagare i 270 000 studiecirklar och 375 000 kulturarrangemang som samlar nära 20 miljoner deltagare, talar sitt tydliga språk.

Nina Larsson

förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons