Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Och kungen sitter kvar

På lördag fyller kung Carl XVI Gustaf 70 år. Det verkar som om han får ha jobbet kvar.

Annons

I princip är det väldigt enkelt – monarkin är en funktion som knappast stämmer med värderingar om demokrati och jämlikhet.

Det finns inte utrymme i ett demokratiskt samhälle att offentliga ämbeten ärvs. Hela tanken med monarki är oförenlig med inställningen att alla människor i grunden har samma rättigheter.

Sverige har också under en stor del av det senaste seklet styrts av Socialdemokraterna – ett parti som har uppfattningen att ”statschefen ska utses i demokratisk ordning och att monarkin ska avskaffas” som det står i det senaste partiprogrammet från 2013. Även det andra regeringspartiet – Miljöpartiet – har ”svårt att se monarkins plats i ett modernt demokratiskt samhälle och anser att den på sikt bör avskaffas”.

Nu ska man inte vänta sig någon proposition om monarkins avskaffande.

Stödet i riksdagen är inte tillräckligt för att få igenom ett sådant förslag. Inte ens partiet Liberalerna står upp för det republikkrav som ideologiskt borde vara en självklarhet. Partiet säger sig stå bakom Torekovkompromissen, där man inför beslutet om 1974 års regeringsform kom fram till att monarkin skulle få vara kvar, men utan politiskt inflytande.

I praktiken har den ordning som då beslutades också fungerat bra. Visst har det funnits tillfällen då kungen varit på gränsen till politisk i sina uttalanden, men aldrig till den grad att det inneburit någon allvarlig påfrestning för demokratin.

Det är också tydligt att det finns en viss glans kring ämbetet som hjälper till att bereda väg för svenska intressen.

Förtroendet för kungahuset hos befolkningen är dock sjunkande. Enligt SOM-undersökningarna vid Göteborgs universitet har nettoförtroendet för kungahuset sjunkit de senaste 20 åren.

Om man tar andelen som har mycket stort eller stort förtroende för kungahuset minus andelen som har litet eller mycket litet förtroende för kungahuset så var de som hade förtroende åtta procentenheter fler 2015, 1995 var övervikten mer än 40 procentenheter.

Det bör dock påpekas att kungahuset ligger bättre till än de organ vi själva valt i form av riksdag och kommunstyrelser.

Det är därför inte så konstigt att andelen som tycker att införandet av republik är en dålig idé stadigt ligger en bit över 60 procent. Andelen som vill ha republik har ökat sedan 1995, men ligger fortfarande under 20 procent.

Det enda som kan hota monarkins ställning i Sverige är nog kungahusets medlemmar.

Men så länge de uppför sig som goda företrädare för Sverige finns inget hot mot monarkin.

Så kungen kan lugnt fira sin födelsedag trygg med att han själv bestämmer när han vill dra sig tillbaka och att dottern Victoria då kommer att kunna ta över som drottning och statschef utan några politiska konvulsioner.

Annons