Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nykvarn tvekar om flyktingar

Det finns en tveksamhet och en oro i Nykvarn inför att ta emot fler flyktingar.Bob Wållberg (NP) är kritisk mot att kommunen snart inte har någon rätt att säga nej.

Annons

Länsstyrelsen vill att Nykvarn ska ta emot fler flyktingar: 48 ensamkommande flyktingbarn och 41 andra nyanlända i år. Avtalen för förra året säger 9 respektive 15.

Att utöka antalet kvotflyktingar till 41 ”kommer naturligtvis, under de nu rådande förhållandena, inte att fungera”, skriver vård- och omsorgschef Mahria Persson Lövkvist i en utredning som även vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom.

– Vi försöker på alla sätt berätta för dem på riksnivå att det inte finns personal, att det inte finns bostäder, att de måste ge oss andrum, säger Mahria Persson Lövkvist.

Är det inte så över allt?

– Jo, så är det.

Hur ser du på Nykvarns del av ansvaret för flyktingar som kommer till Sverige?

– Självklart ska vi ta vår del. Men vi vill ha ett bra mottagande, en integration att vara stolta över.

Det låter inte riktigt så i utredningen?

– Vi måste i förväg tala om att vi inte har bostäder. Det kan bli fråga om vandrarhem eller köpta platser, vilket inte är bra ur integrationsperspektiv. Det är heller inte bra för barnen.

I höstas var trycket som högst för att sedan minska. 2015 tog Nykvarn emot 50-

talet ensamkommande flyktingbarn. Kommunerna har ingen rätt att säga nej till an-visningar av ensamkommande barn och från mars i år inte heller till andra nyanlända.

Då träder, som en följd av migrationsöverenskommelsen, en ny lag i kraft som ersätter tidigare avtal. Kommunerna förväntas ta emot nyanlända enligt en speciell fördelning.

Kommunalrådet Bob Wållberg (NP) är kritisk mot att kommunerna inte kan säga nej till anvisningar. Det kommunala självstyret undermineras, anser han.

– Jag tycker att staten borde tänka om och lyssna mer på kommunerna, säger han.

Till exempel borde det vara möjligt att säga nej om en kommun behöver några månaders andrum för att komma i kapp.

Hur ser du på Nykvarns ansvar?

– Vi fortsätter att försvara asylrätten. Men det kommer för många för fort.

– Om krisen fortsätter eller eskalerar kan flera kommuner tvingas gå upp i krisledningsnämnd. Jag hoppas att vi inte behöver komma dit.

Om ni, och andra, säger nej – vart ska flyktingarna ta vägen?

– Det är en bra fråga. Jag överlåter till staten att svara.

Är paviljonger en lösning?

– Absolut. Men det gäller att vara försiktig så att vi får en god integration. Jag hoppas ändå att vi kan undvika dem. Vi tittar efter alla möjligheter: hyresrätter, bostadsrätter, villor vi kan köpa, säger Bob Wållberg.

Även utbildningsnämnden har utrett ett ökat flyktingmottagande. Kommer barn i för- och grundskoleålder blir det trångt i befintliga lokaler, säger ordförande Thomas Wiberg (NP), som också funderar på hur det ska gå att hitta lärare som klarar de nya språken.

– Det är med viss oro jag tänker på det här, säger han.

”Tuffa beslut krävs av alla”

Boel Godner (S) gillar inte att kommuner skjuter ifrån sig ansvar för flyktingarna.

– Det bästa för Sverige är en jämnare fördelning, säger hon.

Bostadsbristen är ett dåligt argument för att säga nej till flyktingar, tycker Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.

– Det krävs tuffa beslut av landets kommuner, beslut som man inte har behövt fatta tidigare. Nu finns inga alternativ. Man måste upplåta lägenheter inom befintligt bestånd och går inte det får man hitta andra lösningar, som moduler.

– Vi kan inte ha ett flyktingmottagande i bara några av Sveriges kommuner.

Totalt fördelas 6 689 kvotflyktingar och andra nyanlända på kommunerna i länet i år. Ingen av dessa placeras i Södertälje. Fördelningen görs efter bland annat folkmängd och det totala mottagandet de senaste åren.

– Något förenklat blir utfallet som det blir eftersom Södertälje redan har ett högt mottagande av nyanlända som på egen hand bosätter sig där, säger Annelie Rostedt, utvecklingsledare på länsstyrelsen. Nu gäller det för kommunerna att göra sig redo att ta emot de nya flyktingarna.

– Mycket handlar om att hitta bostäder, genom allmännyttan, privata värdar, moduler, ombyggnad av befintliga lokaler eller uthyrning genom privatpersoner. För att svara upp mot de behov som finns måste alla bidra, tänka nytt och hitta lösningar, säger Annelie Rostedt.

Så ska de nyanlända fördelas ­mellan kommunerna i Stockholm

Mottagande av nyanlända, till exempel kvotflyktingar, fördelning mellan länets kommuner.

Kommun 2016 2015 folkmängd

Botkyrka 158 58 89 347

Danderyd 129 48 32 430

Ekerö 104 40 26 912

Haninge 253 98 83 385

Huddinge 321 118 105 141

Järfälla 169 62 72 068

Lidingö 171 64 46 194

Nacka 366 139 97 560

Norrtälje 201 81 58 443

Nykvarn 41 15 10 025

Nynäshamn 104 39 27 426

Salem 56 21 16 322

Sigtuna 108 40 44 553

Sollentuna 216 84 69 913

Solna 268 92 75 508

Stockholm 2 810 1 045 921 504

Sundbyberg 78 27 45 669

Södertälje 0 0 93 165

Tyresö 170 65 46 021

Täby 273 106 67 965

Upplands Väsby 138 52 42 350

Upplands-Bro 73 28 25 661

Vallentuna 129 49 32 338

Vaxholm 46 17 11 425

Värmdö 154 60 40 973

Österåker 154 60 41 858

Totalt 6 689 2 508 2 224 156

I höstas skrev länsstyrelsen till kommunerna om en ny överenskommelse om mottagande av nyanlända invandrare för 2016. Sedan kom sex riksdagspartier fram till migrationsöverenskommelsen. Nu förväntas kommunerna vara beredda att ta emot nyanlända enligt denna fördelning.

Länsstyrelsen vill även att Nykvarn tar emot 48 ensamkommande barn 2016. De diskussionerna är just nu pausade.

Sveriges kommuner har även fått en fråga om de har mark där tältläger kan byggas. ”Jag tror inte att tältläger är en framkomlig väg. Det är brutalt inhumant. På sikt kanske vi ändå tvingas dit”, säger kommunalrådet Bob Wållberg (NP).