Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nya regler för misstroendeförklaring mot statsminister bör övervägas

Sedan vi fick ett högerpopulistiskt parti, Sverigedemokraterna, i riksdagen har flera försök gjorts för att få bort den S-ledda regeringen från makten. Partiet begärde två gånger, 2015 och 2017, att riksdagen skulle rösta om misstroendeförklaringar mot statsminister Stefan Löfven. SD hoppades på att deras hemställan skulle bifallas och att regeringen därmed skulle avsättas.

Anmäl text- och faktafel

Hur gick det med SD:s försök att avsätta regeringen?

Partiet erhöll 49 mandat i valet 2014. 45 ledamöter röstade för SD:s förslag av totalt 349 ledamöter, 2015. 43 röstade för 2017. Även finansminister Magdalena Andersson har fått en släng av sleven. Samma röstningsförfarande skedde mot henne under 2015 – 43 röstade för.

Parlamentet fick således behandla tre ärenden, som egentligen var dömda att förlora redan från början. Misstroendeförklaring ska inte utnyttjas av partitaktiska skäl.

Misstroendeförklaring är ett av riksdagens skarpaste vapen. Det bör användas med sans och måtta. Det är inte till för att protestera mot förslag, som man inte gillar. Sådana ska i stället röstas nej till vid riksdagsbehandlingen. Det är något som ska brukas mycket sparsamt - i vart fall mot statsministern. Fel använt ställer det till oreda med risker för regeringskaos.

Efter att vi har fått en blocköverskridande regeringskonstellation, enligt Januariavtalet, har det börjat mullra hos oppositionen. Vänsterpartiet tillsammans med de högerkonservativa partierna – Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – visar högljutt sitt missnöje. De smider planer på att fälla regeringen. Antingen som enskilda partier eller tillsammans som ett block.

Årets första partiledardebatt för två veckor sedan visade tydligt att Sverige befinner sig i ett nytt politiskt landskap. M-ledaren Ulf Kristersson lovade Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt att de kan fälla regeringen tillsammans. Och Ebba Busch Thor (KD) tog repliker på sina gamla alliansvänner Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L). Något lurt är på gång.

För att strama upp instrumentet bör det införas en ordning där den som ska rösta bort sittande regerings statsminister måste redovisa ett alternativ

Regeringsformen är en av våra fyra grundlagar. Den beskriver bland annat statsministerns starka ledarställning i vårt land.

Regeringschefens särställning framkommer dessutom av den unika rätten att utlysa extraval, om regeringen faller vid en misstroendevotering eller att budgeten inte går igenom i riksdagen.

Vi har precis genomlidit en rekordlång regeringsprocess. Vilka slutsatser bör dras av att det tog fyra månader innan en regering var på plats? Nya koncept för att underlätta regeringsbildningar i framtiden bör utredas.

Den som väcker misstroendeförklaring behöver formellt inte ange några sakliga skäl för det.

En förändring av konstitutionen bör övervägas. För att strama upp instrumentet bör det införas en ordning där den som ska rösta bort sittande regerings statsminister måste redovisa ett alternativ. Detta skulle eliminera meningslöst användande av instrumentet, som vi tyvärr har exempel på under den förra mandatperioden.

För övrigt anser jag att alternativet till Stefan Löfven inte heter Ulf Kristersson. Alternativet är extraval.

Arnold Andersson

socialdemokrat i Södertälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel