Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ny utmaning väntar - efter ett liv i ungas tjänst

Kerstin Ahlbeck går i pension efter ett helt yrkesliv för Järnas barn och unga.– De är det bästa som finns, så oförstörda, sedan blir de som alla andra vuxna.

Annons

Kerstin Ahlbeck började som dagmamma i Järna 1988. Men hon är nog mest känd för sina 17 år på Järna fritidsgård (undantaget två år i stadshuset som samordnare för alla fritidsgårdar).

Hon är uppväxt i Hölö och Järna med mamma, pappa och tre yngre bröder och har blivit Järna troget.

– Jag trivs, det är ett härligt ställe med en stor mångfald, en kultur med alla inriktningar. Det känns ”hemma”.

Unga i dag har en annan värld än den hon växte upp i.

– Det var strängare förr och mer frihet i dag, på gott och ont. Unga är mer sociala men det är mer oro, tuffare klimat, grupptryck, droger och andra faror. De har svårt att hitta sin roll och veta hur de ska vara för att bli accepterade. Det är en hårdare ton både i verkligheten och i sociala medier. Det är svårt att påverka livet de har i telefonen.

Även på fritidsgården har klimatet blivit tuffare.

– När jag började hade unga mer respekt för vuxna. Vi försöker att ha strama tyglar här men det är ett tuffare klimat med hot och kränkningar mot varandra och personalen. Men den största delen unga är goa och fina.

Hennes främsta egenskap tror hon är att det är lätt att ty sig till henne och hon har flera tips till föräldrar.

– Var ärlig och den du är, visa att du bryr dig och ser dem. Det är viktigt att prata och lyssna, inte bara tjata. I dag har alla så bråttom och hinner inte prata med ungdomarna.

Här på gården är de i fokus och vi kan lyssna vad de varit med om och lyfta dem, de behöver få höra allt det bra de gör och inte bara det dåliga. Sedan får man ha fingertoppskänsla.

Som en del av jobbet har hon fått sätta sig in i många känslor och situationer, fått följa många livsöden.

– Vissa har man undrat hur det ska gå för, oroat sig. Men de växer och ändrar sig. Plötsligt träffar man dem och så har de jobb och familj, det är häftigt att få uppleva.

Kerstin tror att man håller sig ung av att jobba med unga och lära sig nya saker.

– Många jämngamla kan tycka att ungdomar är svåra och jobbiga men jag försvarar dem i alla situationer och lyfter hur fina och goa de är.

Visst har det hänt några gånger att hon ledsnat eller varit trött men inte gett upp.

– Man får mycket tillbaka, de unga ger så mycket energi. Ibland kastar de sig i min famn och pratar, de känner att man bryr sig. Har man en mindre bra dag så känner och respekterar de det också.

För att ladda batterierna tycker hon om att gå i skogen, motionera och gymma.

– Jag tycker om friheten med jobbet. Jag kan göra det jag tycker om tillsammans med ungdomarna och brinner för att lyfta dem, att lära dem saker för att klara av vuxenlivet.

Genom åren har gården fått lösa konflikter, tidigare mellan ”antisar” och ”gruntisar”, i dag mellan infödda Järnabor och de som är födda i andra länder. En del

i att ha lyckats tror hon är det läger man arrangerar varje år för 600 högstadieelever.

– Alla ses och gör saker tillsammans, det är viktigt att få bort skillnader och att inte reta varandra. Alla ska kunna vara här och vi pratar mycket om etik och moral och svordomar.

Styrningen från kommunen har också förändrats med tiden. Förra chefen Hewan Temeshgen införde mycket nytt när hon började för fyra år sedan.

– Det var en jobbig period men vi har diskuterat mycket och fått handledning av en extern person och det har varit jättebra för alla. Nya chefen Lars Åkerblom verkar bra har gett oss arbetsglädjen tillbaka och utbyte mellan gårdarna, det är bra.

Om Kerstin fick bestämma vem hon ska lämna över till vet hon vad hon önskar.

– Helst en tjej som är en stark person som är glad, positiv, social, lyhörd och engagerad. En driven och initiativtagande person som lyssnar på vad unga vill och får dem med sig.

Själv tycker hon att det är konstigt att gå i pension.

– Det känns lite sådär, jag brinner ju för det här. Men jag får hitta nya utmaningar. Jag funderar på att kanske engagera mig i föreningslivet, jag är för energisk för att bara sitta hemma. Men det ska bli skönt att slippa jobba kvällar. Och att få mer tid för barnbarnen.

Hon har många järn i elden

Namn: Kerstin Ahlbeck.

Ålder: 65 år.

Bor: Järna.

Gör: Fritidsledare och verksamhetschef för Järna fritidsgård sedan 17 år tillbaka till och med slutet av februari då hon går i pension.

Familj: Särbo, tre barn, fyra barnbarn samt ett femte på väg.

Intressen: Motionera, gymma, läsa, sy, sticka, resa. Eldsjäl som även är med i bostadsrättsföreningens styrelsen och driver trivselkvällar.

Kuriosa: Inleder pensionen med tre veckors solresa.