Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nu ska Assyriskas framtid avgöras

År efter år med förluster. Spelarförsäljningar har täppt igen hålen. Fram tills nu, när Assyriskas elitlicens är hotad.– Vi har dragit i handbromsen. Vi ska inte leva över våra tillgångar, säger ordföranden Aziz Jacob.

Snart återstår bara en månad för Assyriska att rädda sin status som en elitklubb. Den 31 augusti ska en skuld på 1,5 miljoner kronor vara löst för att klubben ska få behålla sin elitlicens. Klubben behöver runt 600 000 kronor till för att lyckas med det, enligt uppgifter till LT.

– Det går framåt. Framåt. Vi är väldigt hoppfulla. Det är fortfarande lite kvar, säger Assyriskas ordförande Aziz Jacob.

Elitlicenskrisen är en följd av flera år med röda siffror. Efter en stor förlust 2013, när intäkterna sjönk för tredje raka året, till 2008 års nivåer, redovisade Assyriska ett negativt eget kapital: minus 1,4 miljoner kronor.

Förbundet godkände då klubbens handlingsplan för att få upp det egna kapitalet till åtminstone noll.

Den planen sprack.

Vid bokslutet i vintras var det negativa egna kapitalet nära 1,3 miljoner kronor. Och i slutet av 2014 hade skulderna växt till närmare tre miljoner, enligt klubben.

När Assyriska skulle stabilisera ekonomin ökade i stället kostnaderna för första gången sedan 2010. Löneposterna steg från 9,1 till 10,5 miljoner kronor, enligt Fotbollförbundets årliga redovisning. Detta då styrelsen på grund av den sportsliga kräftgången bytte tränare och värvade spelare – utanför budgetramarna.

– Med facit i hand säkrade vi kontraktet. Så det var ett bra drag då. Men det fick vi jobba med i år, säger Ninip Kino, styrelseledamot i dag och ordförande 2013-2014.

Men problemen började tidigare än 2013. Assyriska fick 2004 den vakanta allsvenska platsen som Örebro lämnade efter sig då man klarade de ekonomiska kraven.

Sedan dess har klubbens drift bara gått runt ett enda år: 2009, då man nådde ett nollresultat. Varje år sedan 2005 har annars driften gått back.

– Det är som för ett lag. Gasar du för mycket läcker det bakåt. Det är en enkel förklaring.Det har varit för offensivt balanserat i styrelsen tidigare. Vi tror och hoppas att vi har hittat den balansen nu, säger Aziz Jacob, som fick sitt första styrelseuppdrag 2006 och sedan dess suttit med i omgångar.

2010, när Rikard Norling anställdes, värvade klubben offensivt på försäsongen. Under de två kommande åren nådde utgifterna en nivå – 17,4 miljoner kronor 2011 – som Assyriska bara haft i allsvenskan.

”Vi tar inga ekonomiska risker. Vi håller oss inom budget”, sade Aydin Aho då.

Drygt ett och ett halvt år senare lät det annorlunda.

Assyriska sålde Mikael Ishak till Köln men behövde ändå skära ned.

”Klubben har överskridit sin budget i flera år. Vi hade inte haft råd att fortsätta på samma sätt”, sade Aho då.

Och Assyriska bantade. Men inte fort nog. I tre raka år, fram till i fjol, drog klubben ned på utgifterna – men intäktskurvan dalade fortare.

Assyriska hade 1,1 miljoner kronor i eget kapital sedan Ishak sålts. Tre raka minusresultat efter det gör att klubben nu är skuldsatt. Trots att både Nahir Besara och Stefan Batan skeppats iväg till Hammarby.

Spelarförsäljningar har annars i mångt och mycket räddat boksluten. Enligt förbundets uppgifter har klubben sålt spelare för 13,8 miljoner kronor sedan 2005. 6,9 miljoner tjänade klubben på övergångar mellan 2011 och 2013, främst på Norling, Ishak, Besara och Batan, vilket var år då driften gick med förluster på mellan 1,7 och 2,7 miljoner kronor per säsong.

Hur kunde ni missa budget år efter år? Missbedömde ni intäkterna – eller var det glädjekalkyler?

– Det kanske det var, säger Aziz Jacob.

I juli 2015 sade vice ordförande Gabriel Isskander till Assyriskas hemsida att den nya styrelsen ”infört en kostnadsmedvetenhet i föreningen”.

Hade det saknats?

– Det vill jag inte säga direkt. Det är en balansgång mellan att gasa och bromsa. Vi får inte glömma att det är en sport. Supportrarna förväntar sig vissa saker. Det gör styrelsen också. Ibland kanske man gasar lite för mycket och hoppas att det ska lösa sig. Den balansen försöker vi hitta. Assyriska som klubb vill alltid uppåt. Då är det lätt hänt att man gasar mer än man har råd med. Det är svårt att hitta den balansen, säger Aziz Jacob.

Hur förändras det här sättet att budgetera framgent?

– Det är just det vi gör nu. Vi har dragit i handbromsen. Vi ska inte leva över våra tillgångar. Budgeten är realistisk. Det är inte en ”hoppas att jag klarar det”-budget. Vi har tagit höjd för de flesta eventuella poster. Reviderat ned publikintäkterna. Det är ju bättre att överträffa budgeten än att missa den, säger Jacob.

Men bara tre av ledamöterna är helt nya. Ni andra har varit med tidigare och tagit en del av besluten som lett hit. Varför skulle ni klara att lägga om kursen nu?

– Det har väl med den gemensamma övertygelsen att göra. Det är återigen som i ett lag. Styrelsen består av olika karaktärer och personer. Det gäller att hitta balansen i laget. Om hela laget kollektivt drar åt samma håll, då når man framgång. Den balansen har vi hittat nu, säger han.

Faktum är ändå att bortsett från 2014 har Assyriska överpresterat sedan 2008. Om man ser till klubbens budget jämfört med seriekonkurrenternas, alltså. När Azrudin Valentic ledde laget till två raka åttondeplatser 2012 och 2013 hade klubben de 11:e respektive 13:e högsta utgifterna i serien.

De senaste fem säsongerna har Assyriska, budgetmässigt sett, varit ett lag strax ovanför kvalplats i superettan.

Detta medan klubbarna i serien generellt ökat sina intäkter. En genomsnittlig superettaklubb drar i dag in strax över 23 miljoner kronor per säsong. Assyriska kom upp i 15,4 i fjol, en nivå som klubbens genomsnitt hade passerat redan 2006.

Att vända den kurvan är – förutom budgetbalansen – knäckfrågan om Assyriska vill kunna konkurrera i superettans toppskikt på sikt.

– Den analysen stämmer. Vi har fokuserat på nya intäktsvägar. Vi har inte avsatt resurser för att jobba med intäktssidan. Vi måste jobba på det i framtiden. Det är väldigt viktigt att ha en kurva som är positiv. En av de största utmaningarna för föreningen i framtiden, säger Gabriel Isskander.

Fotnot: Aydin Aho har avböjt att kommentera artikeln.