Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nej till assistans – trots handikappet

Från 128 timmar till 0. Kommunens beslut om att dra in den personliga assistansen för Kristina Chabo, 27 år, chockade hela familjen.– Varför? Hon klarar inte sig själv, säger pappa Joseph Chabo.

Annons

Kristina Chabo har Downs syndrom och en utvecklingsstörning med autistiska drag. Hon har gått i särskola och fått olika former av stöd under större

delen av livet. Det senaste beslutet om personlig assistans enligt LSS fattades av Förvaltningsrätten, efter att kommunen sagt nej, även då. Förvaltningsrätten ut-

ökade också antalet timmar året innan kommunen, för två månader sedan, beslöt att de skulle dras in helt. Trea Assistans har bistått familjen med en advokat.

– Det är en uttänkt strategi, att alla som har familj som hjälper dem blir av med assistansen, säger advokat Kennedi Samuels.

Han är övertygad om att kommunen vill spara pengar och berättar att han den senaste tiden haft flera fall där konsulter har anlitats för nya utredningar där assistans avslås. Han menar att kommunen vill låta det gå till domstol med hopp om ett annat utfall än tidigare.

– Södertälje har en hög andel som ändras i domstol. 

I utredningen om Kristina Chabo framgår att hon kan behöva någon som talar om för henne när och hur hon till exempel ska duscha och tvätta sig. Men att hon behöver få guidning för att utföra grundläggande behov är inte tillräckligt för personlig assistans. Annat som hon inte klarar av att göra själv, som att klippa naglarna eller kamma håret, räknas inte som ett grundläggande behov och ger därför inte heller rätt till assistans.

Föräldrarnas beskrivning att hon behöver ständig tillsyn och hjälp med att äta och toalettbesök anses vara överdriven. Deras berättelser om hur hon går vilse, polis har fått leta efter henne, och hur hon kan slå till folk utan orsak, anses vara för enstaka och avlägsna händelser. I utredningen läggs i stället stor vikt vid ett samtal med en stödperson på Textilhuset, där Kristina har en daglig verksamhet.

Där uppges hon bland annat gå på toaletten och äta själv. Hon använder också sax och ibland kniv. Att hon skar sig när hon delade en tomat vid ett hembesök under utredningen, som arbetsterapeuten förklarar beror på nedsatt motorik, kommenterar utredaren med; ”Höjden av otur att skära sig just under ADL-observationen!?”

Utredningen medförde att alla 128 assistanstimmar i månaden drogs in.

– Hon kommer inte ihåg det, så hon frågar hela tiden när Samira ska komma och de ska åka till Sydpoolen, säger pappa Joseph Chabo.

Samira som var en av Kristinas personliga assistenter, som tog med henne på en aktivitet, kommer inte längre. Beslut om ledsagare, som familjen fick information från kommunen om att söka i stället, har dröjt i flera veckor.

Uppföljningar kan medföra nytt beslut

Enligt familjens advokat Kennedi Samuels har kommunen meddelat att ”man kan ha tillsynsbehov, utan behov av assistans”.

– Ja, det är helt olika saker, säger Eva Pedersen-Wallin, resultatområdeschef.

– Man kan behöva ett boende med stöd, även om man inte behöver hjälp med alla sysslor, förklarar Eva Pedersen-Wallin, vid Myndigheten för äldre och personer med funktionsnedsättning.

Personlig assistans ges bara till dem som har ett specifikt hjälpbehov.

– Det är för dem som behöver hjälp med att sköta sin egen omvårdnad, som att få hjälp med att föra mat till munnen, säger Eva Pedersen-Wallin.

Hur är det för de som behöver få instruktioner för att kunna göra det?

– Då kan man söka socialtjänstinsatser, boendestöd, hemtjänst ...

– Personlig assistans handlar om att inte kunna göra det själv.

Varför ändras ett beslut från 128 assistanstimmar till 0?

– Jag kommenterar inte enskilda fall. Ibland kan det vara tidigare felaktiga

beslut, och det kan vara så att personen har en förmåga som gör att vi fattar nya beslut.

– Vi gör uppföljningar och ibland kan det visa sig något som gör att vi fattar ett nytt beslut.

– Och de som inte gillar det får göra en överklagan.

Svårt att få tag i socionomer

Utredningen om Kristina Chabos assistans gjordes av en konsult, som arbetar för kommunen genom ett privat vårdbolag.

– Vi anlitar konsulter för att vi har svårt att rekrytera socionomer, förklarar

resultatenhetschef Eva Pedersen-Wallin.

Hur mycket kostar det?

– Det kostar rätt mycket. Två till tre gånger en vanlig handläggarlön.

Har ni fler konsulter som arbetar för kommunen med att se över assistansbeslut?

– Nej, vi har en konsult. I princip på heltid. Han började kanske förra året.

Har det förändrats något i hur ni fattar beslut?

– Ja, förändringen är att vi har personal på plats som har möjlighet att göra uppföljning på plats.

Hade ni inte det förut?

– Nej, vi har haft ont om personal och jobbar på att tillsätta tjänster, säger Eva Pedersen-Wallin.

Hon poängterar att konsulten arbetar för kommunen och inte det privata bolaget som han är anställd av.

LSS avgör rätt till assistans

Rätten till personlig assistans bestäms av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Den som får assistans måste tillhöra en av de tre personkretsarna.

Till den första personkretsen hör personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

Personlig assistans ges till den som behöver hjälp med att utföra sina grundläggande behov; hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade.

Den som inte har rätt till personlig assistans kan ha rätt till ledsagarservice.

Källa: Socialstyrelsen