Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Miljöpåverkan från skilda transportslag

Det är i dagsläget högaktuellt med synpunkter och diskussioner kring skilda transportslags negativa inverkan på miljön, speciellt flygets. Särskilt upprörande anses det från vissa håll att flyget, i likhet med sjöfarten, använder skattebefriade bränslen och därför inte är med och ”betalar för sin miljöpåverkan”. Parallellt med ordet miljöpåverkan används ofta termen klimatpåverkan.

I dessa diskussioner jämförs vanligen utsläpp per passagerarkilometer, eller något liknande, under själva transporterna. Här råder dock skilda uppfattningar om hur det ska mätas varför det går att komma fram till ganska olika resultat.

Sällan nämns däremot de fundamentala skillnaderna mellan transportslagen som kan motivera att flyg och sjöfart inte ska behöva betala skatt för sina drivmedel.

Flyg behöver anläggningar för start och landning men ingenting alls mellan avgångs- och ankomstplats.

Sjöfart behöver hamnanläggningar och viss infrastruktur i form av sjömätning, utprickning, muddring och – i speciella fall – byggande av kanaler och slussar.

Biltrafik kräver anläggning av vägar inkluderande tunnlar, broar och andra landskapsförändrande åtgärder.

Detsamma gäller, på grund av problem vid större lutningar, i ännu högre grad järnvägen. Denna kräver dessutom ytterligare anläggningar för strömförsörjning. Både väg och järnväg kräver dessutom omfattande anläggningar för att förhindra viltolyckor.

Sällan nämns däremot de fundamentala skillnaderna mellan transportslagen som kan motivera att flyg och sjöfart inte ska behöva betala skatt för sina drivmedel.

Om man ska jämföra total miljöpåverkan, där koldioxidutsläpp just nu är det mest debatterade, är det tveksamt att endast jämföra utsläppen vid transport. Att inte också inbegripa utsläpp vid anläggning och underhåll ger en skev bild av transportslagens miljöpåverkan.

För anläggning av såväl vägar som järnvägar krävs inte bara större ingrepp i naturen utan också gruvbrytning av skilda slag för att få fram råvaror till asfalt, ballast, underbyggnad, sliprar, räler, broar och en hel del annat. Även om vi bortser från denna anläggningspåverkan, vilket inte är helt oproblematiskt eftersom vi fortfarande bygger såväl nya vägar som järnvägar, är det knappast korrekt att bortse från det underhåll som för såväl vägar som järnvägar är nödvändigt.

Läs Tomas Karlssons ledare: Pessimism ger inte ett grönare resande

Man kan populärt anföra att vägar och järnvägar redan existerar och att det är från nuläget vi ska bedöma klimatpåverkan. Men då bortser man också helt och hållet från underhållsaspekten.

Till underhåll kan inte endast räknas omasfaltering av vägar och spårkorrigering av räler utan även underhåll av trafikmärken, signalsystem, vinterväghållning och allt annat som belastar vägar och järnvägar för att de ska fungera. Här finns mängder av aktiviteter som på skilda sätt är miljöpåverkande men som inte medräknas när man jämför skilda transportslag.

För att bekosta detta underhåll är det helt naturligt att beskatta det drivmedel som används för att utnyttja väg- och spåranläggningarna. Luft och vatten behöver inte underhållas varför någon beskattning av drivmedel heller inte behöver göras.

Erik Stenborg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel