Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mesigt och omodernt

Förändringarnas vindar blåser genom medielandskapet. Då väljer ansvariga politiker att sätta sig i lä.

Sättet som vi konsumerar nyheter håller på att förändras i grunden. Över hela världen, och givetvis så även i Sverige, väljer läsare bort prenumererade papperstidningar och använder i stället sin mobil, läsplatta eller dator.

Utvecklingen går mycket snabbt och medieföretagen sliter för att kunna möta den. Mot denna bakgrund borde presstödskommittén ha byggt sitt förslag för hur framtidens stöd ska se ut.

Men icke. Förslaget om presstöd är inte byggt för framtiden, det rymmer knappt ens nutid.

De politiskt tillsatta ledamöterna i kommittén verkar helt enkelt inte ha förstått hur den svenska dagstidningsmarknaden förändrats. Eller så har man inte vågat ta tag i det helt nödvändiga arbetet att reformera hela stödsystemet.

Slutbetänkandet – som överlämnades till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) i går – bygger alltjämt på papperstidningsupplagorna för de andratidningar som har rätt till stöd, ofta socialdemokratiska till färgen men med ortens förstatidning som ägare. LT har exempelvis inget presstöd.

Och som Jonas Nordling, journalistförbundets ordförande, konstaterar: ”Slutbetänkandet gör presstödet omodernt redan innan det föreslås träda i kraft 2017”.

Journalistförbundet med flera hade hellre sett ett system som ger ett generellt stöd till redaktioner. Även presskommitténs ordförande Hans-Gunnar Axberger (som reserverat sig mot delar av betänkandet) går på den linjen.

”Man kan inte använda den prenumererade papperstidningen som norm för mediepolitiken”, säger han till Sveriges radio.

Axberger pekar på att förslaget inte tar hänsyn till svårigheterna att skapa lönsamhet när läsarvanorna förändras och förordar ett allmänt stöd som inte bara går till andratidningar.

Axberger är inte den ende inom kommittén som hyser dessa mer framsynta åsikter.

Tvärtom är det slående att kommittén är splittrad – där ena halvan består av de parlamentariskt tillsatta politikerna från samtliga riksdagspartier och den andra halvan består av expertisen däribland självaste ordförande Hans-Gunnar Axberger.

Nu är det inte bara kring utformningen av det framtida presstödet som kommitténs politiker fegar ur. Man hade i uppdrag att komma med förslag på en demokratibestämmelse – detta sedan Nationell i dag, Nationaldemokraternas tidning, blev berättigad presstöd för några år sedan. Tanken var att utreda om grupper som inte står bakom de demokratiska värdena kan få presstöd.

Men kommittén lämnar inte något förslag alls.

Den grundlagsfästa tryck- och yttrandefrihet Sverige har är ett fundament i vår demokrati.

Och det hade varit viktigt att kommittén tagit sig tid till att värdera om den självklara rätten att fritt få uttrycka även de mest odemokratiska åsikter också gör det fritt fram att få skattemedel.

Men icke – igen.

Kommittén har ett enda bra förslag: att avskaffa reklamskatten. I övrigt behöver en ny kommitté sättas i arbete snarast.