Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mer makt åt väljarna

Prövningarnas tid – det är i dubbel bemärkelse en beskrivning av Moderaterna i 08-området där turbulensen kring partiets provval nu spelas upp inför öppen ridå.

Misstankar om ett omfattande fusk kring Moderaternas nomineringslistor spiller nu även över på partiets lokal-avdelning i Södertälje. Här ska granskarnas ögon också se hur det har gått till när nya medlemmar har värvats. Det är klart att det är anmärkningsvärt om kandidater genom att betala medlemskap åt andra på det viset kan köpa sig en framskjuten plats på partiets valsedel.

Men man ska vara försiktig med invektiven.

Ponera att en engagerad politiker får 100 personer (de löser avgiften själva, förstås) att gå med i sitt parti och att politikern dessutom får de nyrekryterade medlemmarna att delta i partiets provval – som Alliansens partier och Miljöpartiet använder sig av – ja, då finns chansen att nå en framskjuten placering på valsedeln.

Men säkert är det inte – för till det kommer även ett möte där listan slutligen ska klubbas. Även där kan det krävas att man backas upp av de egna anhängarna.

Men inte ens det gör susen. Man ska ha rätt kön, vara i rätt ålder och ha rätt ursprung. De politiska partierna är alla duktiga på kvotering och på listorna ska män varvas med kvinnor, äldre med yngre och svenska namn med utländska namn.

Det gör ofta att striden, som hos Moderaterna, blir frän om framskjutna platser – ibland så frän att striden sedan förs vidare till media. Men problemen är främst interna – att de nämnvärt skulle påverka väljarna är, om inte fler mycket större avslöjanden kommer, inte särskilt troligt.

Med andra ord. Om människor betalar sin egen avgift så kan det omöjligt vara fel att aktivt värva medlemmar som ska stötta en egen kandidatur.

Att partiernas interndemokrati inte fungerar beror knappast på att det finns för många medlemmar och för mycket engagemang – snarare tvärtom.

Lösningen för att minimera frestelsen att slåss internt och i stället profilera sig externt är enkel – ett ökat inslag av personval. Tyvärr är spärrarna för att kunna kryssa in kandidater på tok för hög. Åtta procent av partiets röster i valkretsen i riksdagsvalet och fem procent i kommun- och landstingsval krävs – till valet 2014, men först då hamnar riksdagsspärren också på fem procent.

En ännu lägre gräns skulle vara bra. Det ger väljarna mer, och partierna mindre, makt. Inser väljarna att deras kryss spelar roll borde politikerna inse att det är valet och inte provvalet som man ska lägga störst krut på.