Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Marco vill inget hellre än att jobba

Ett jobb som uppackare av livsmedel, det är 55-åriga Marco Oyanadels dröm. Han har sökt många jobb utan att få napp. Han undrar om det kan ha att göra med sin eventuella aspergerdiagnos.

Lägenheten är en etta, sparsamt möblerad. I köket ett bord och en fåtölj. I rummet en säng, en fåtölj och en tv-bänk med tv. Men Marco Oyanadel klagar inte. Det går runt, säger han.

– Det är ingen lyxtillvaro, det fungerar för jag är ensam. Men jag köper inget utan att tänka mig för, säger han.

Sedan 2013 är Marco Oyanadel, 55, arbetslös och lever på försörjningsstöd, knappt 9 000 kronor i månaden.

– Jag tycker om att ta en fika på Luna. Vill jag lyxa till det går jag till Waynes. Men då blir det bara en kaffe.

Marco Oyanadel är verbal och mild i sin framtoning när han berättar om hur gärna han vill ha ett jobb att gå till. Gärna som uppackare av livsmedel i någon butik.

– Jag vill ha ett jobb där jag gör något konkret, där jag ser resultatet. Själva arbetsuppgiften är inte det mest intressanta, säger Marco Oyanadel, som sökt ett tiotal just sådana jobb.

– Jag har försökt, skickat brev, ringt och gått dit personligen. Men det verkar i det närmaste omöjligt.

Marco upplever att samtidigt som det blivit svårare och svårare att få ett jobb så ökar pressen på den enskilde från arbetsförmedlingen och försörjningsstödet.

– Jag ska göra mig mer anställningsbar, bli bättre på att söka jobb, säger de. Men det spelar ingen roll hur högt jag skriker: ta mig.

Social kompetens värderas också högt, enligt Marco.

– I mitt fall är den typ tre på en tiogradig skala, säger han och ler.

Marco väntar på en neuropsykiatrisk utredning. Kanske har han asperger.

– Jag är som alla andra men lite mindre grad, kan man säga. Jag vill ha struktur och behöver mer tid för mig själv än vad andra behöver. Så när arbetskamraterna går ut för en ölkväll behöver jag kanske gå hem.

Hemma tittar han ofta på dokumentärer, gärna något om samhällsfrågor.

– Politiker säger utåt att alla arbetslösa ska få jobb men gör det samtidigt inte lättare för arbetsgivare att stötta mig. Politikerna kunde göra mer, men de har egentligen inget intresse av det, säger han och fortsätter.

– Det finns något som heter jämviktsarbetslöshet, en uppskattning av arbetslösheten som politiker, finansdepartement och riksbank arbetar utifrån. Det finns då en lägstanivå som arbetslösheten får nå utan att lönerna drar iväg och inflationsmålet äventyras.

Vi måste alltså ha en viss arbetslöshet för att systemet ska fungera, menar han.

– Ja, och då drabbas såna som jag, säger Marco Oyanadel.

Allt svårare att få jobb för dem med olika diagnoser

Arbetsmarknaden blir allt tuffare för personer med autism upplever Nicklas Mårtensson på Autism- och aspergerförbundet.

Knappt en procent av Sveriges befolkning har en diagnos inom autismspektrum, där autism och Aspergers syndrom ingår. En minoritet av dem har också en utvecklingsstörning, vilket betyder att de har rätt till stöd som daglig verksamhet säger Nicklas Mårtensson på Autism-och aspergerförbundet.

Bland dem som i stället står till arbetsmarknadens förfogande är arbetslösheten väldigt stor menar han.

– Ungefär 75 procent med autism och Aspergers syndrom i Europa är arbetslösa. Sen är det svårt att säga hur det är i Sverige, men åtminstone över 50 procent, säger Nicklas Mårtensson och hänvisar till organisationen Autism Europes siffror från 2014.

Han upplever att det blir allt tuffare för människor med funktionsnedsättningen att ta sig in allt eftersom arbetsmarknaden förändras.

– Kraven blir större på mer generella kunskaper än på specifika, vilket är en nackdel för människor med autism som ofta är utmärkta specialister, säger han.

Arbetsgivares slentrianmässiga krav på att alla medarbetare ska kunna ha många bollar i luften, vara flexibla och ha hög social kompetens försvårar också.

– Det ställs högre krav på kompetenser som är svåra för personer med en nedsättning i den sociala kommunikationen.

Till det sätter hög konkurrens och förväntningar på att kunna sälja sig själv en hög tröskel redan vid jobbsökandet säger Nicklas.

– Rekryteringsprocessen i sig är diskriminerande.

Men det finns bot. Ett knep är att fokusera på att visa vad man kan, inte att försöka framställa sina färdigheter på ett bra sätt.

– Att sälja in sig är inte det jobbet handlar om sen. Försök få en praktikperiod eller skicka in arbetsprov.

Han tycker också att den klassiska frågan om tre bra och tre dåliga egenskaper är värda att ta fasta på.

– Tryck på vad du är jätteduktig på men var också ärlig med vad som är svårare så du kan få stöd.

Det bakvända är att personer med autism borde vara attraktiva för arbetsgivare säger Nicklas Mårtensson.

– Ofta handlar det om saker som kräver noggrannhet. Personer med autism har ett visuellt sätt att se på saker och kan upptäcka felaktigheter på ett annat sätt. Lojalitet och ärlighet är också egenskaper som brukar värdesättas hos arbetsgivare.

Han säger att en funktionsnedsättning egentligen har med miljön att göra.

– Får man rätt anpassning och stöd, vilket alla behöver men på olika sätt och grad, kan arbetskvaliteten bli lika bra som för vem som helst.

Han tror att staten bättre måste hjälpa till med kontaktpersoner, lönestöd och andra arbetshjälpmedel för att underlätta att anställa. Men det hänger också mycket på arbetsgivarens fördomar och rädsla för besvär.

– Det är den spontana ryggmärgsreflexen som tar emot. Men våga testa i stället för att gå på pappret för att se vem som är bäst lämpad.

Vad är autism och asperger?

Autism är en diagnos inom autismspektrumet som också omfattar bland annat Aspergers syndrom.

Autism är en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. För att få diagnosen krävs begränsningar inom tre huvudområden så pass att de allvarligt påverkar vardagen:

Social interaktion.

Ömsesidig kommunikation.

Föreställningsförmågan vilket påverkar fantasi, lek, beteenden och intressen.

Källa: Autism- och aspergerförbundet.

Myter och fakta om autism

Myt: Människor med autism vill inte ha social kontakt.

Fakta: Många med autism vill ha vänner men har svårt att veta hur.

Myt: Personer med autism har inga känslor.

Fakta: Personer med autism kanske inte visar känslor på ett sätt som förväntas av omgivningen.

Myt: Barn med autism växer ifrån det.

Fakta: Barn med autism växer upp till vuxna med autism.

Källa: Autism- och aspergerförbundet.