Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LT-Play: Häng med LT på kräftfiske

När mjärden bryter vattenytan rasslar det lovande. Ett tjugotal svarta kräftor har låtit sig frestas av doften av död mört.

Jenny Ahlenius sticker några hål i varje fisk innan hon sätter fast dem i kräftmjärdarna.

– Vi i familjen använder mört, sarv och småbraxen som bete, säger hon och förklarar varför hon sticker kniven i de redan döda fiskarna.

– Det är dofthål, så att kräftorna lättare ska hitta mjärdarna.

Exakt klockan sex på kvällen den första torsdagen i augusti – så är det bestämt – börjar de första båtarna röra sig ut från bryggorna i den lilla viken i sjön Vällingen.

Det är kräftpremiär för den samfällighet som Jenny tillhör och som har fiskerätt i sjön.

Under många år fanns det ett förbud i Sverige att fiska och sälja kräftor annat än under tre månader om året.

Det förbudet togs bort 1994 men alltjämt är det många som valt att behålla den gamla traditionen med premiär i augusti, som Jenny Ahlenius och de andra fiskeberättigade i området.

Jenny styr båten ut till en lodrätt klippa som stupar rakt ned i sjön.

– Vi har i förväg kollat av botten med ekolod och jag tror det är bra här, säger hon.

Den första mjärden sänks ned och försvinner i djupet.

Strax efter klockan nio på kvällen är det sedan dags att titta till mjärdarna en första gång. Det är egentligen lite tidigt, enligt Jenny.

– Nackdelen kan vara att kräftorna inte hunnit in i mjärden. Å andra sidan är fördelen att man kan flytta på den om det verka superdåligt där man lagt den.

Men den första buren känns tung. I alla fall tyngre än tom. Och mycket riktigt, det rasslar och kryper i den.

Det blir 90 kräftor totalt. På fem mjärdar och ett lyft, det är bra, enligt Jenny.

Men av de 90 släpps 60 tillbaka ned i den mörka sjön. De höll inte minimimåttet tio centimeter.

Fram till 1991 fanns det flodkräftor i sjön men kräftpesten tog dem. I dag är det signalkräftor som fiskas, som i så många andra sjöar.

– Det verkar lovande. Det är riktigt bra för att vara så tidigt på säsongen.

Hur är det med alla knep och trix som kommer på tal så fort det blir dags för kräftfiske. Är ekorrkött ett superbete och fisk indränkt i terpentin oemotståndligt? Och lämnar kräftorna mjärdarna när det ljusnar?

– Det sistnämnda stämmer. De lämnar även mjärdarna när betet är uppätet. I övrigt ska det vara färsk fisk, slår hon fast. Och inte abborre eller gädda.

Nu återstår tillagning av läckerheterna. I koket ska det vara öl, gärna lite mer socker än vad receptet säger och så krondill förstås, en riktig hårdvaluta i augusti.

– Ja, dillen brukar ofta bli en värre jakt än den på kräftorna, säger Jenny Ahlenius och skrattar.

Signalkräftan

Kommer ursprungligen från Nordamerika.

Utsättningar började göras på 1960-talet i Sverige.

Finns i huvudsak i Götaland och sydöstra Svealand.

Den är allätare, kan bli 20 år och 20 centimeter lång.

Hanarna blir könsmogna vid 2–5 års ålder, beroende på plats i landet. Honorna vid 2–6 års ålder.

Parning september/oktober.

Finns på bottnar där de kan hitta skydd.

Signalkräftan finns på drygt 4 000 platser i landet, flodkräftan på knappt 1 000.

Källa: Havs och vattenmyndigheten, Fiskeriverket samt Naturvårdsverket