Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LT-Play: Deras dröm är att bli en del av samhället

Allt färre elever får behörighet till gymnasiet och det kopplas ihop med att fler nyanlända kommer till Sverige efter att skolorna startat, men att komma till ett nytt land, en ny kultur – är inte alltid så lätt.

Annons

Antalet studenter som saknar gymnasiebehörighet ökar och enligt Skolverkets rapport, som släpptes i måndags, är det största skälet till ökningen att fler elever kommer till Sverige från utlandet när skolorna redan har startat.

Iva Besmagy, 18, Ewelina Fabiszewska, 18, David Darian Verba, 18, och Simon Bnyo, 19, har några saker gemensamt – de saknar gymnasiebehörighet och studerar vid Morabergs studiecentrum för att få chansen att gå på ett nationellt gymnasium i Sverige eller ta sig ut i arbetslivet. Elever som inte klarat av eller som av någon annan anledning inte har gymnasiebehörighet kan studera här.

– Det går bra om man pluggar och om man vill, kan man. Språket tar tid, vi måste jobba på det. Lärarna måste göra så att eleverna gillar språket. Gillar man inte språket så kan man inte förbättra sig, men jag trivs jättebra här och har jättebra lärare, säger Simon Bnyo.

Simon och Iva kommer från Syrien, Ewelina från Polen och David från Rumänien. David pekar på sina strumpor för att uppmärksamma att de är klädda med Rumänska flaggan. Alla har de varit i Sverige i drygt två år. De har också, förutom Iva Besmagy, gått gymnasiet i sina hemländer.

Susanne Jedenborg, rektor på skolan, tycker att det är helt orimligt att det ställs samma krav på dem som kommer hit från andra länder som på dem som växt upp i Sverige i flera generationer.

– Jag tänker att det är jättetufft för dem som kommer hit. Det placeras in i årskurs 8 och så ska de läsa 16 ämnen i stället för att man kan fokusera på svenska som andra språk, säger hon och fortsätter:

– De ska läsa 16 ämnen, dividera det med två så uppstår ett problem, så många timmar finns inte i en vecka.

Hon får medhåll från Hesna Köhler, som är lärare på skolan och talar arabiska.

– Tänk dig själv. Det är som att vi skulle åka till Marocko och efter sex månader måste vi göra ett prov som de som växt upp där gör. Möjligheten att vi klarar det är inte speciellt stor om vi inte är superbegåvade.

Att det ställs lika höga krav på nyanlända som det görs på de som vuxit upp i Sverige tycker inte Ewelina Fabiszewska är konstigt.

– Vi vill ju gå på gymnasiet och då måste vi kunna prata som svenska 15-åringar och göra samma sak som svenskarna. Vi är stressade för att klara betygen, vi vill gå vidare till gymnasiet och inte stanna här nästa år. Det är vårt mål nu.

När hon pratar är det ganska tyst till en början men hon blommar ut och pratar mer, tydligare och högre.

– Jag kom till Sverige för att jag visste att jag skulle ha ett bättre liv här, i Polen kan man inte utvecklas så bra.

Iva Besmagy kämpar även hon mot sitt mål att komma in på ett gymnasium.

– Det är svårt att jämföra oss som inte kommer härifrån med svenskar som är födda här. Vi har precis börjat anstränga oss i Sverige men vill man kämpa så kan man göra det.

För att fler elever som invandrar till Sverige ska klara av att få en gymnasiebehörighet tror Susanne Jedenborg att fler lärare måste utbildas i svenska som andra språk. Det svenska språket kan vara svårt att lära sig men de fyra eleverna pratar svenska flytande efter sina dryga två år i landet.

– Jag vill komma in i det svenska samhället och lära mig språket men det är svårt när man klumpas ihop med människor som pratar andra språk. Till och med lärarna pratar arabiska, då blir man lätt lite lat, säger Iva Besmagy.

Ewelina Fabiszewska tyckte att det var riktigt svårt att kommunicera i början när hon kom hit, men efter tre månader tillsammans med sin friidrottsgrupp så började hon prata. Allting släppte och det kändes enklare.

David Darian Verba upplever att många i Södertälje pratar andra språk än svenska.

– Jag känner inte så många som kommer härifrån, mest araber och flyktingar. Det är svårt att lära sig svenska bra. På bussar och i affärer pratar de mest arabiska. Det är svårt att höra rätt svenska.

De fyra eleverna har planer för framtiden och de skojar med varandra under hela samtalet. De vill allihop ta sig in på gymnasiet.

– Vi kom hit på grund av kriget. Vi försöker förbättra språket och vi har börjat skapa en framtid i Sverige. Jag gillar att vara med människor och prata. Jag har sökt ekonomi men vet inte vad jag vill bli sedan. Simon ser sig själv som cilvil- eller dataingenjör i framtiden, Ewelina som polis eller elitidrottare, David tar livet lite som det kommer.

I onsdags skrev de fyra eleverna nationellt prov och Ewelina tycker att det var riktigt kul. Simon önskar att de skulle ha fått lite mer tid och Iva instämmer.

– Jag tappade koncentrationen de sista minuterna, man blir trött av så många svenska ord.

I ett inslag till LT:s nya satsning ”Nyheter på arabiska” säger Simon Bnyo att man måste vara positiv och att de haft tur som fått lärare som är så bra. Han fortsätter:

– Vi måste vara positiva för framtiden och jag hoppas att jag kan ge tillbaka det jag fått av Sverige när jag blir äldre.

Det blir för mycket för Hesna Köhler och biträdande rektorn AnnMarie Bäck Bladh, som båda lyssnat på samtalet. De blir tårögda och snart har de båda brustit ut i gråt.

Många ämnen krävs

Skolverkets rapport visar att uppemot 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten kan förklaras av att fler elever kommer till Sverige efter skolstart. De har även en sämre resultatutveckling än andra elever.

22 procent av nedgången i läsförståelse, 25 procent i naturvetenskap och 15 procent i matematik i PISA-undersökningen beror också på antalet elever med utländsk bakgrund, säger rapporten.

För att bli behörig till ett yrkesprogram på ett nationellt gymnasium behövs godkänt i svenska eller svenska som andra språk, engelska, matte och minst fem andra ämnen från grundskolan. För ett högskoleförberedande program krävs fyra grundämnen till.