Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LSS-kaos slår hårt mot de svaga

Lena Alnebring är en av många föräldrar med funktionshindrat barn som drabbas av LSS-kaoset. – Det här är rättsosäkert, slår hon fast.

Annons

För 4,5 år sedan fick Lena Alnebring ett brev från den dåvarande chefen inom LSS i kommunen att det skulle ske en omorganisation inom verksamheten och att mer information skulle komma.

– Vi väntar fortfarande på den informationen, konstaterar Lena Alnebring ironiskt.

Hon är en av många föräldrar som drabbats av det kaos som råder inom LSS-området i Södertälje.

Chefer och anställda har slutat i rasande följd. Men värre är det att de som är beviljade LSS faller mellan stolarna.

– Vi har gått från att ha en handläggare till att helt plötsligt ha två under en period, sedan tillbaka till en igen. Alla dessa förändringar får man som brukare inte någon information om i förväg. Det här är rättsosäkert! De har ju organiserat om i flera år nu, de kan inte skylla på det längre. Och de kan inte lägga ner verksamheten under tiden, det här är ju en lag som de måste följa, säger Lena Alnebring.

Hon har, för 16-årige sonen Emils räkning, försökt nå både LSS-handläggare och chefer utan framgång. Både på mejl och telefon. På telefonsvarare får hon olika besked. Vissa personer är på semester, andra är tillfälligt ute eller så går signalerna bara fram utan att någon svarar. På kommunens hemsida finns namn och nummer till resultatområdeschefen, trots att hon slutat för ett par veckor sedan. Ingen svarar på mejl, och ingen ringer upp på lämnade meddelanden. Nu vet Lena också varför.

– På omvägar har jag fått veta att alla de här personerna har slutat. Vem lyssnar av deras telefonsvarare och läser deras mejl? undrar hon.

Nu senast har Lena sökt LSS-handläggare för att få hjälp med Emils taxiresor. I dag åker Emil taxi från Simmargårdens fritids till hemmet i Enhörna. Nu ska han börja på konfirmation en dag varannan vecka vilket betyder att taxin från fritids i stället behöver köra honom till kyrkan. Men det får inte Lena som mamma bestämma. Det måste en LSS-handläggare godkänna och meddela taxi.

Men det är som sagt omöjligt att nå en LSS-handläggare.

– Till slut ringde jag myndighetstelefonen och där fick jag veta att Emil inte längre har någon handläggare. Men de skulle genast ordna det och återkomma. Det är en månad sedan, och jag har inte hört ett ljud, berättar Lena.

Hon har vid flera tillfällen, bland annat på möten, framhållit vikten av de som är beroende av LSS måste få information om förändringar. Men det har hon inte fått gehör för. Och nu känner hon att måttet är rågat.

– De är inte bara ute på hal is nu, de har ramlat rakt ner i vaken. Det är mycket allvarligt att denna redan utsatta grupp människor som ofta har svårt i vanliga fall att hävda sin rätt inte får det stöd och hjälp de har rätt till. Själv är jag ganska luttrad efter 16 år, men om inte jag kan ta mig fram till myndigheten, hur ska då de med exempelvis språksvårigheter eller de med funktionshinder som själva ansöker om sina insatser kunna får hjälp och stöd? undrar hon.

Någon anmälan till socialstyrelsen har hon dock inte gjort.

– Men det kanske man borde? Någon sa att det då kan bli tal om tvångsförvaltning och det kanske behövs för att få det att fungera tills de har organiserat klart.

- - -

Gilda Johansson, socialdirektör i kommunen, blir uppriktigt bekymrad när hon hör om svårigheterna att nå LSS-verksamheten.

Att det har varit turbulent inom LSS-verksamheten med många handläggare och chefer som slutat är inget Gilda Johansson sticker under stol med. Och hon skakar på huvudet när hon hör hur bland andra Lena Alnebring inte lyckats nå kontakt med någon på myndigheten.

– Under de senaste sex, sju åren har vi haft fem olika chefer och just nu har vi en tillförordnad chef. Hon har jobbat med handläggarna, som i många fall också är nya, men jag blir bekymrad när jag hör det här, säger Gilda Johansson och framhåller vikten av att myndigheten måste vara rättssäker – och tillgänglig.

– Man ska kunna nå myndigheten hela tiden och därför har vi precis tagit bort telefontiderna. Det kan säkert råda delade uppfattningar om det är bra, men de som behöver nå myndigheten ska inte behöva vara beroende av att det bara går att nå handläggarna vid vissa tider, slår hon fast.

När chefer och handläggare slutar ska de lämna över sina ärenden och det ska inte vara så att någon person hamnar mellan stolarna eller hos obemannade telefonsvarare.

– Jag kan bara beklaga. Om man inte får tag på någon alls är det väldigt, väldigt illa, säger Gilda Johansson.

En extern granskning av myndigheten som helhet har genomförts och nu har även en intern granskning, där handläggarna intervjuats, precis avslutats.

– Det ska vi gå vidare med nu, det är brister och problem som medarbetarna har tagit upp som vi måste jobba med, säger hon men vill inte ge några specifika exempel utan konstaterar bara:

– Vi har en lång lista att jobba med.

Lagen som ska hjälpa

LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

LSS ska försäkra att särskilt be­hövande får det stöd i det dagliga livet som krävs, för att kunna uppleva samma människovärde som andra, trots handikapp.