Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lite nervpirrande när fartygen skulle passera

Tiden går som bekant fort och det är bara drygt 40 år sedan man kunde betrakta Södertälje kanal uppifrån Hälsokullen, mot norr och bara se en bro.

Annons

Sedan ett drygt decennium är broarna tre och då saknas den näst äldsta järnvägsbron från 1920-talet. Det var en smäcker bro i en, för tiden, luftig stålkonstruktion.

Denna järnvägsbro hade en fri höjd som var rätt imponerande och gjorde att de flesta fartyg kunde passera utan järnvägsbroöppning. Detta öppnande var ganska komplicerat och förutsatte att fartyget kunde passera så snabbt som möjligt.

All järnvägstrafik från södra Sverige, till och från Stockholm, passerade denna bro och det var åtskilliga tåg per dygn. Det ankom på lotsarna att hålla lagom fart så att järnvägsbron bara var öppen under 5–10 minuter.

Det låter enkelt med var i praktiken lite nervpirrande. Ett fullastat fartyg kan inte bromsa hur som helst och har inte heller någon strålande acceleration. Vad vi har inhämtat, skedde inga större incidenter under närmare 90 år som denna bro fungerade innan den byttes ut mot en lyftbro.

Om vi ser på bilden så kan vi notera en manöverbyggnad i den vänstra delen av bron. Det var därifrån som järnvägsbron öppnades. Det var en imponerande syn att se den mäktiga broklaffen resa sig mot skyn.

Med åren blev dock bropelarna påverkade av alla de tunga tågen som passerade och en ny järnvägsbro måste komma som ersättning. När vi åker över den nya, kan det vara på plats att tänka på den gamla och skänka den en tanke för långvarig och trogen tjänst.