Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Linnea Hylén: Arbetsförmedlingens fördomar skadar integrationen

Utrikes födda kvinnor är den samhällsgrupp som står längst från arbetsmarknaden. Hela 100 000 i gruppen är i dag arbetslösa. Det är ett hisnande stort antal kvinnor som riskerar att fastna i ett livslångt och ojämställt utanförskap.

Kalla fakta på TV4 rapporterar att utrikes födda kvinnor diskrimineras av Arbetsförmedlingen. I programmet visar myndighetens egen statistik att de offentliga resurserna fördelas olika mellan nyanlända män och kvinnor. Nyanlända män har fått fler möten med sina handläggare än vad nyanlända kvinnor – med samma ålder och utbildningsnivå – fått på sina lokala arbetsförmedlingskontor.

De män som har genomgått ett etableringsprogram har i genomsnitt även fått handläggartider snabbare än kvinnorna i motsvarande program. Nyanlända män erbjuds dessutom i högre utsträckning utbildning, nystartsjobb och praktik. Till råga på allt har problematiken varit känd under flera år inom Arbetsförmedlingen.

Enligt flera studier som presenterades av Kalla fakta har Arbetsförmedlingens handläggare förutfattade meningar om gruppen utrikes födda kvinnor.

Orsaken är olyckligtvis av en lika sorglig natur – fördomar. Enligt flera studier som presenterades av Kalla fakta har Arbetsförmedlingens handläggare förutfattade meningar om gruppen utrikes födda kvinnor. Detta ger upphov till den ojämlika resursfördelningen där kvinnorna prioriterats ner till förmån för de nyanlända männen, vilket i sin tur påverkar nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden negativt.

Bristen på jämlikt stöd leder till att det blir svårare för kvinnorna att skaffa sig ett jobb. De nyanlända som genomgått så kallade etableringsprogram och sedermera fått ett jobb var föga förvånande i högre grad män. 41 procent av männen hade efter två år i Sverige fått ett jobb, medan endast 18 procent av kvinnorna hade fått en anställning.

För att möjliggöra integration och jämställdhet är ett eget jobb avgörande. Den kvinna som jobbar får ett större ekonomiskt svängrum för sig själv och sina barn – oberoende av en eventuell makes inkomst. Ett jobb ökar även chanserna till att kvinnorna får ett kontaktnät utanför den egna familjen. Ett jobb ger med andra ord både den sociala och finansiella trygghet som är avgörande för att öka alla kvinnors frihet i vardagen. En anställning har en viktig inverkan i jämställdhetsekvationen – om det så är från en destruktiv relation eller en allmänt ekonomiskt otrygg situation - bidrar det till ökat oberoende.

Just nu riskerar 100 000 utrikes födda kvinnor att frysas in i ett livslångt utanförskap till följd av arbetslöshet. Det är en oacceptabel utveckling som måste motverkas här och nu.

Att myndighetspersonal år efter år låter fördomar styra resursfördelningen är ett förödande slag mot integrationen.

Om Sverige menar allvar med att ge alla nyanlända en chans att bli en del av det svenska samhället måste alla – oavsett kön – få lika möjligheter till etablering.

Linnea Hylén