Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Viktigare att fattigdomen minskar än att ojämlikheten gör det

Den extrema fattigdomen i världen har halverats sedan 1990. Dessutom har världen blivit lite jämlikare de senaste decennierna, enligt forskning.

Annons

Facebooks grundare Mark Zuckerberg. En av de åtta personer som tillsammans äger lika mycket som hälften av jordens befolkning, enligt Oxfam.

Hjälporganisationen Oxfam kom i måndags med en uppmärksammad rapport om världens ojämlikhet. Enligt rapporten äger de åtta rikaste personerna i världen mer än vad den fattigaste hälften av världens befolkning gör – och ojämlikheten ökar.

Oxfams sätt att räkna ut ojämlikheten i förmögenheter har visserligen fått kritik. Tittar man på inkomster har världen blivit lite jämlikare under de senaste decennierna enligt en sammanställning av forskningsläget av Jesper Roine, docent i nationalekonomi. Frågan om ojämlikhet bör dock inte skymma sikten för den ännu viktigare frågan om fattigdom. Den extrema fattigdomen i världen har halverats sedan 1990, visar utvärderingen av FN:s millenniemål. Världens befolkning har ökat med två miljarder människor sedan 1990, trots det var det 700 miljoner färre som levde i extrem fattigdom 2015 jämfört med 1990. Dessutom har antalet undernärda människor minskat med 200 miljoner sedan 1990.

Kvinna i Zimbabwe får mat av Oxfam

Fattigdomsminskningen har ofta skett efter att ett land övergått till marknadsekonomi.

I Indien har andelen fattiga minskat från 51 procent år 1990 till 22 procent år 2015, enligt Millenniemålen. I början av 90-talet skedde en liberalisering av Indiens ekonomi vilket omedelbart ledde till tillväxttakter på fem-tio procent, enligt Arne Bigstens, professor i utvecklingsekonomi, sammanställning av forskningsläget i boken “Utvecklingens ekonomi och politik”.

I Kina har andelen fattiga minskat från över 90 procent 1980 till 10 procent 2010. Privatiseringen av jordbruket som inleddes 1978 och därefter ökade inkomsterna från jordbruket dramatiskt.

Just för att människor inte ska svälta bör vi vara mycket försiktiga med att överge det ekonomiska system som visat sig vara det överlägset bästa för att minska fattigdomen.

Påståenden om ökad ojämlikhet används ibland som ett argument mot marknadsekonomi och för att byta ekonomiskt system. Chefredaktören för vänstersajten Politism, Eric Rosén, frågar sig i en artikel om Oxfam-rapporten vilket system vi vill ha. Dagens system beskriver Rosén så här: "Ett system där människor svälter och dör av hunger samtidigt som en mycket liten grupp superrika äger nästan allt är ett system som har kollapsat".

Roséns beskrivning är missvisande. Just för att människor inte ska svälta bör vi vara mycket försiktiga med att överge det ekonomiska system som visat sig vara det överlägset bästa för att minska fattigdomen.

Säkra äganderätter är en av de viktigaste faktorerna för ekonomisk utveckling. Brist på äganderätt och frihet är en av anledningarna till att många människor fortfarande är fattiga. Grundorsaken till den fattigdom som finns kvar är däremot inte att Bill Gates och Mark Zuckerberg, två av de åtta personerna som enligt Oxfam tillsammans äger lika mycket som den fattigaste hälften, blivit rika.

Detta betyder inte att ojämlikhet är oproblematiskt. Att bekämpa skatteparadis kan vara en rimlig åtgärd för att minska ojämlikheten. Men åtgärderna för ökad jämlikhet bör vara inom marknadsekonomins ramar.

Men behöver vi välja är en rikare och ojämlikare värld bättre än en fattigare och jämlikare värld.

Mer läsning

Annons