Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vedeldning är ett av våra största problem

Annons

En miljöbov i skymundan.

Cirka 43 procent av jordens befolkning tvingas elda eller värma upp ved, träkol, jordbruksrester eller gödsel för att kunna laga mat och värma sig. Detta skapar luftföroreningar i form av kolmonoxid och partiklar. Cirka 4 miljoner människor, i första hand kvinnor och barn, dör varje år på grund av dessa luftföroreningar. De allra flesta av dem bor i Asien och Afrika. Detta visar en rapport, som kom i början av april, från Internationella Energirådet och Världsbanken .

Vedeldning är inte bara ett problem för fattiga människor i andra länder. I Sverige dödar luftföroreningar från vedeldningsrök cirka 1000 personer per år, baserad på halterna år 2010, enligt den statliga utredningen "En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige". Efter trafiken är vedeldning den största inhemska källan till luftföroreningar som orsakar dödsfall. Vedeldning orsakar cirka 80 procent av de svenska utsläppen av det cancerframkallande ämnet bens(a)pyren. Småskalig vedeldning är dessutom den enskilt största källan till utsläpp av sotpartiklar i Sverige.

Miljörörelsen borde släppa synen på naturligt som något per automatik gott. Mer artificiella tekniker är ibland miljövänligare.

Problemet med luftföroreningar från vedeldning har inte fått så stor uppmärksamhet. Kanske beror det på att vi gör skillnad mellan risker och risker. En studie om riskpsykologi kom fram till att människor ser risker från naturliga källor som mindre skrämmande än risker från onaturliga källor, även när resultatet av skadan beskrivs som likvärdig. Exempelvis visar studien att det anses mindre skrämmande att bli paralyserad av en pilgiftsgroda än av nervgas. Ett annat exempel är att det ses som mindre skämmande att bli matförgiftad av ekologisk mat än av snabbmat. Detta synsätt är nog extra starkt i miljörörelsen där begreppet "naturligt" generellt har en väldigt positiv klang. Vedeldning ses som naturligt och riskerar därmed att underskattas ur risksynpunkt. Skulle det vara en mer artificiell och högteknologisk teknik som orsakar 1000 dödsfall per år i Sverige så skulle nog både media, allmänheten och miljörörelsen uppmärksamma det betydligt mer. Miljörörelsen borde släppa synen på naturligt som något per automatik gott. Mer artificiella tekniker är ibland miljövänligare.

En mer positiv sak är att det finns lösningar. Globalt handlar lösningarna mycket om bättre tillgång till el, bättre spisar och renare bränslen. Miljömålsberedningen har identifierat ekodesignkrav för vedpannor som en viktig åtgärd som bör införas redan under 2017. Då vedpannor har en lång livslängd är det viktigt att kravet träder i kraft så snart som möjligt. Men det räcker inte bara med att nya vedpannor blir bättre. Sämre vedpannor behöver fasas ut och därför är förslaget om att utreda en skrotningspremie intressant. Kommunerna har ett stort ansvar, enligt den statliga utredningen. Där finns det nog mer att göra. En sökning på vedeldning i Södertälje Kommuns miljöprogram ger inga träffar.

Syftet med texten är inte att skuldbelägga det enskilda hushållet som är beroende av vedeldning för uppvärmning, det är inte så miljöproblemen löses. Med rätt politik och renare teknik kan det bli eld utan alltför giftig rök.

Mer läsning

Annons