Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Skärpta krav kan minska antibiotikaanvändning i vår mat

Nu ska det bli lättare för kommuner och landsting att inte köpa kyckling som fått för mycket antibiotika. Oavsett från vilket land som kycklingen kommer så ska det vara svenska kriterier som gäller.

Det är en följd av att den svenska Upphandlingsmyndigheten har reviderat hållbarhetskriterierna för kyckling och kalkon.

Anmäl text- och faktafel

När Upphandlingsmyndigheten nu skärper kraven sker det med stöd av branschorganisationen Svensk Fågel. ”Det finns ett stort intresse bland kommuner och landsting, och man behöver verktyg för att upphandla med krav. Utmaningen är hur det ska kontrolleras och följas upp när leverantörer anger att man följer kraven. Det är ju enklare och mer transparant med en uppfödning som är närproducerat än om det sker på andra sidan jordklotet”, säger Svensk Fågels Maria Donis till tidningen Land Lantbruk.

Och hon fortsätter: ”Sen blir det en politisk fråga att värna den svenska landsbygden och produktionen och allt fler kommuner gör ju det så med hjälp av verktygen så hoppas jag att de svarar upp med större andel svensk kyckling och kalkon i offentlig sektor”.

Att ökad antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot folkhälsan är de flesta experter överens om. Inom den globala köttproduktionen överanvänds ofta antibiotika.

Nu blir det upp till leverantörerna av kyckling och kalkon att visa vilka kriterier de uppfyller. Sedan måste naturligtvis de offentliga upphandlarna lära sig de nya reglerna så att de kan ställa just rätt krav. Men nu har man fått rejäla verktyg för att ställa just dessa krav.

Att ökad antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot folkhälsan är de flesta experter överens om. Inom den globala köttproduktionen överanvänds ofta antibiotika. Visserligen visar nya siffror från europeiska läkemedelsmyndigheten att det skett en minskning av användningen sedan 2011. Men ändå är skillnaderna stora.

Cypern använder i särklass mest, 453,4 milligram per kilo djur, på andra plats kommer Spanien med 362,5 milligram följt av Italien med 294,8. De nordiska länderna använder minst antibiotika, allra minst Norge med 2,9 milligram, Island med 4,7 milligram, Sverige 12,1 milligram, Finland 18,6 milligram.

Inom EU pågår ett arbete att skärpa reglerna när det gäller antibiotikaanvändningen till djur. I somras träffades en överenskommelse som nu formellt ska godkännas. Målet är att reglerna ska träda ikraft senast år 2021. Där är bland annat tanken att antibiotika inte längre ska får användas i förebyggande syfte utan att klinisk undersökning har gjorts av djuret. Dessutom är tanken att utländska köttproducenter, som vill sälja till EU, tvingas respektera samma regelverk som europeiska bönder.

Just det senare kravet kan utmana, tror Fredrick Federley, europaparlamentariker för Centerpartiet, som varit med och förhandlat fram paketet. ”Där kan det bli internationella protester definitivt, och det kan bli ett antal tuffa fajter”, sade Federley till Sveriges radio. Men den fajten måste man ta, menade han.

Offentliga myndigheter som upphandlar livsmedel har nu fått bättre verktyg att göra sitt jobb. Använd dem.

Sven Erik Jansson