Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Lööfs sondering är till nytta för Löfven

Annons

Den i alla fall tidigare S-förankrade skribenten Lotta Gröning påstår i en krönika att omvärlden skrattar åt Sverige och att vi gör oss till allmänt åtlöje då vi inte har en regering på plats efter två månader.

Anmäl text- och faktafel

För Gröning och Sverige må det vara första gången denna problematik utspelar sig. Men den är knappast unik om vi ser oss om i världen. Har vi skrattat åt de länder där valresultaten inte givit ett klart besked och där regeringsfrågan dragit ut på tiden? Danmark, Norge, Storbritannien och Tyskland är några exempel.

I många länder i vår omvärld har populistiska partier vuxit fram, precis som här. Det finns oftast en majoritet emot att låta dessa populister få inflytande och det gör att svårigheterna att bilda majoritet i parlamenten ökar.

Men samtidigt råder stora ideologiska och sakpolitiska skillnader mellan de partier som är eniga i just denna fråga.

Det är knappast konstigt att de traditionella partierna har stora problem att hitta ut ur dessa smärtsamma processer.

Ska all sakpolitik läggas åt sidan för att hitta konstellationer som utesluter de för demokratin farliga populisterna? Det är knappast konstigt att de traditionella partierna har stora problem att hitta ut ur dessa smärtsamma processer.

Annie Lööf (C) meddelade i torsdags att hon misslyckats i sina sonderingar för att hitta ut. Kommentarerna lät inte vänta på sig om hur förutsägbart detta var och vilket slöseri med tid det var att låta hennes ens försöka.

Det finns dock skillnader i hur de tidigare sonderingspersonerna Ulf Kristersson (M) och Stefan Löfven (S) har kommenterats och hur det lät när Annie Lööf meddelade att hon ger upp. I många kommentarer talas det om att Annie Lööf är ”egoistisk” när hon försöker fullfölja den linje Centerpartiet har valt.

Det talas om att ”hennes egna ambitioner avslöjas” när hon förklarar att det ingår i uppdraget att även själv vara beredd att ta det yttersta ansvaret som statsminister.

Det är så himla trist att än en gång behöva belysa de mönster som alltid, alltid ska mäta kvinnor på maktpositioner med helt andra måttstockar än deras manliga kollegor.

Annie Lööfs sonderingar bar inte frukt, men de var för den skull inte utan värde nu när stafettpinnen åter gått till Stefan Löfven. Svenska folket fick veta att det finns många områden där partierna är villiga att kompromissa. Det finns flera olika alternativ för att hitta en regering för Sverige. Det råder inget kaos, viljan att hitta överenskommelser är stor.

Låsningen sitter i vem som ska vara statsminister. I denna fråga blockerar Socialdemokraterna och Moderaterna genom att vägra någon annan statsminister än sin egen. Det var en viktig poäng att visa upp.

Detta ger bara näring till de krafter som jobbar heltid för att tilltron till vårt demokratiska system ska minska

Med tanke på att många tror att det som sker nu i arbetet för att bilda regering är något konstigt och mer bevakande av egna privilegier än vad som är bäst för Sverige, riskeras att tilltron till politiken och politikerna får sig ännu en törn. Något som skulle drabba alla partier, utom Sverigedemokraterna.

Därför behöver alla tänka till innan de använder begrepp som kaos och sandlåda. Detta ger bara näring till de krafter som jobbar heltid för att tilltron till vårt demokratiska system ska minska och skulle vi hamna i ett extra val är det lätt att gissa vad detta skulle leda till.

Det skulle inte bara vara dåligt för demokratin, det skulle inte heller göra det ett dugg enklare att hitta underlag för en regering.

Eva Bofride