Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Låt inte rasisterna hindra en nykter debatt

Nyligen, i den första partiledardebatten för valåret, blev den hetaste diskussionen den om sexualbrott och förövares ursprungsländer. Statistiken pekar på att sexualbrotten ökar och även om en del av detta kan kopplas till lägre tolerans i samhället för brotten och därmed högre anmälningsbenägenhet, så finns även en reell ökning.

Det har spekulerats mycket om denna utveckling, om gärningsmännen bakom och orsakerna. I dag undersöks inte ursprungsland när det gäller förbrytare men trycket för att så ska ske ökar.

Frågan är en het sten som bollas mellan myndigheten Brottsförebyggande rådet och regeringen, då kontroverser uppstått om vem som egentligen har ansvar. Samtidigt har andra aktörer börjat granska statistiken och göra egna sammanställningar.

Aftonbladet släppte en egen granskning av fällande domar för gruppvåldtäkter, det gällde 56 tillfällen med 112 dömda gärningsmän. Av dessa var 82 personer födda utanför Europa. Det finns gott om anledning att tro att siffran kan vara liknande även när det gäller andra sexualbrott.

Det borde inte vara uppseendeväckande att erkänna att personer uppvuxna i starkt patriarkala kulturer med mycket negativ kvinnosyn också löper större risk att begå sexualbrott.

Frågans kontroversiella natur har tyvärr fördummat debatten. Det borde inte vara uppseendeväckande att erkänna att personer uppvuxna i starkt patriarkala kulturer med mycket negativ kvinnosyn också löper större risk att begå sexualbrott.

Kultur spelar roll för människors värderingar och beteende. Att Indien eller Iran är mer patriarkala samhällen än Norge och Sverige är inte kontroversiellt att säga, därför borde det inte heller vara omöjligt att konstatera att män från dessa länder kan komma att påverkas av sin kultur.

Många bemöter detta med att påpeka att det finns våldtäktsmän i alla kulturer och att man inte kan generalisera. Det är också sant, men det sker ofta en sammanblandning av vilka brott man talar om här. Det finns utpräglade serieförbrytare med empatistörningar som begår sina handlingar medvetet och planerat. De är väldigt få men de är, mycket riktigt jämnt fördelade över sådan som klass och etnicitet.

Men många sexualbrott handlar inte om dessa personer, det handlar om något som sker inom en viss relation, där någon tar sig friheter i lokaltrafiken för att en kvinna hamnar ensam i en vagn, när ett kompisgäng blir ensamma kvar med en utsatt kvinna. Dessa brott beror i högre grad på den sociala acceptansen och denna påverkas av kvinnosyn och värderingar och är därför inte lika jämnt fördelad.

Detta måste kunna diskuteras utan att vi för den sakens skull inte ska röra oss mot ren rasism, vilket det också tyvärr finns en del av i debatten.

Och bara för att en person har dåliga värderingar betyder inte det att personen i fråga förlorar sitt människovärde eller sin rätt till exempelvis en rättvis prövning i domstol.

Det är jobbigt att hålla flera olika tankar i huvudet samtidigt, men det måste kunna göras. Annars får vi den här nervösa och aggressiva debatt vi har, där alla verkar vara så upptagna med att positionera sig att de glömmer att tala om lösningar.

Hanna Marie Björklund