Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Det är viktigt vad eleverna äter i skolan

Svenska ungdomar borde äta mer frukt och grönt. Och fortfarande kommer en stor del av den energi de får i sig från godis, kakor, snacks och läsk. Det visar den matvaneundersökning, Riksmaten ungdom 2016-17, som Livsmedelsverket gjort bland elever i årskurs fem och åtta i grundskolan och i tvåan på gymnasiet. Över 20 procent har övervikt eller fetma.

Att maten har stor betydelse för att klara en lång skoldag finns många vittnesbörd om. Skolan spelar en viktig roll säger dietisten Sara Ask till Svenska Dagbladet. Och man gör mycket som är bra. ”Det är ju många skolor som jobbar med bra salladsbord och pedagogiska måltider, vegetariska alternativ. Maten i skolan är betydelsefull. Speciellt för de barn som får mindre stöd med kosten hemifrån. Skolmaten och hemkunskapsundervisningen kan bli viktiga verktyg för att ändra detta beteende. Det är viktigt att främja bra kosthållning redan från början i tidig ålder”, säger Ask.

Att det är ojämn kvalitet när det gäller vad som serveras i skolmatsalar finns många exempel på. Men också hur lång tid det får ta att äta. Hur mycket skolmaten får kosta varierar också mellan kommunerna.

Fler borde engagera sig när det gäller skolmaten. Inte minst landets skolpolitiker. Både på nationell och lokal nivå.

Man kan tycka att det är märkligt att inte fler politiker ger skolmaten uppmärksamhet. I stället är det lärarlöner, mobilförbud och annat som står på skolagendan.

Fler borde engagera sig när det gäller skolmaten. Inte minst landets skolpolitiker. Både på nationell och lokal nivå. ”Skollunchen kan vara dagens höjdpunkt! Goda och bra skolmåltider bidrar till matglädje och en trivsam stämning på skolan. Dessutom kan skollunchen användas som ett pedagogiskt verktyg. Därför är en satsning på bra mat i skolan en satsning på hela verksamheten”, skriver till exempel Livsmedelsverket på sin hemsida.

Och verket ger också ut rådgivningsmaterial för skolorna att använda. Och som sagt, gör matvaneundersökningar.

White Guide korar varje år bland annat Årets skolrestaurang, Årets skolkock och Årets skolmatskommun (en titel Södertälje tog hem 2014). Priserna får viss uppmärksamhet i de kommuner som nomineras och prisas.

Men mer borde finnas att göra. Härom året kom Embla som är ett matpris som lyfter det bästa i den lokalproducerade nordiska matkulturen med totalt 185 nominerade inom sju kategorier. LRF och övriga nordiska lantbruksorganisationer står bakom priset.

Att lyfta ungdomars matvanor är viktigt. I dagarna hålls världens största kongress om folksjukdomen stroke i Göteborg. Christian Blomstrand, professor emeritus, berättar i Sveriges radio att orsaken till att yngre får stroke kan ha med faktorer som stress, stillasittande och – just det – felaktig kost. Och kostvanor grundas när man är ung, det visar inte minst Livsmedelsverkets matvaneundersökning.

Därför borde kostfrågorna lyftas betydligt mer. Till att börja med i partiernas valmanifest. Det vore väl något att gå till val på.

Sven Erik Jansson