Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Den svenska krisberedskapen har stora brister

Den dåvarande statsministern Per Albin Hansson (S) sade strax före andra världskrigets utbrott att ”Vår beredskap är god”.

Det var nog att ta i. Inte minst militärt. Men också när det gällde beredskapen att klara livsmedelsförsörjningen om landet skulle drabbas av blockad.

Under åren som följde byggde Sverige upp beredskapslager av bland annat läkemedel, olja, bensin och mat. Av det är numera inte mycket kvar. Det konstaterar också Riksrevisionen som nyligen kom med en rapport. Regeringen och ansvariga myndigheter har inte skapat tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande livsmedels- och läkemedelsförsörjning i händelse av en kris, är budskapet i rapporten.

Det finns ett undantag och det är att vi har beredskapslagring av läkemedel mot influensa. Kanske inte det som mest behövs om det skulle bränna till ordentligt.

”Riksrevisionens bedömning är att oklarheter när det gäller vem som ska göra vad, och när, i värsta fall kommer att innebära att viktiga åtgärder försenas eller inte blir gjorda alls”, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressmeddelande.

När det gäller mat och mediciner är samhället helt beroende av privata aktörer. Och på dem finns inga krav på lagring.

Det är bra att en majoritet i riksdagen samlat sig och förstärker det militära försvaret. Men när det gäller mat och mediciner är samhället helt beroende av privata aktörer. Och på dem finns inga krav på lagring.

När till exempel apoteksmarknaden omreglerades för snart tio år sedan avvecklades även det ansvar som Apoteket AB hade för läkemedelsförsörjningen i kristid. ”Några kompenserande åtgärder har inte vidtagits”, konstaterar Riksrevisionen.

”Krisberedskap är högaktuellt i samhällsdebatten just nu. Det talas varmt om bildandet av nya myndigheter, beredskapslager och värnplikt men vad ska de människor som arbetar med samhällsviktiga funktioner äta när krisen slår till?” skriver Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne, på debattplats i Dagens Samhälle, som slår ett slag för att handla mer svenska livsmedel och därmed stödja matproducenterna.

Det är bara att hålla med.

Men mat och mediciner är inte lika häftiga som luftvärnsrobotar och Jas-plan. Dock nog så viktiga. Vi tar för givet att välfyllda butikshyllor i livsmedelsaffärer och apotek är en självklarhet.

Men, som Riksrevisionen konstaterar, ”inte mycket har gjorts för att skapa tydliga förutsättningar för läkemedels- och livsmedelsförsörjning i händelse av en kris”.

Visserligen har Livsmedelsverket och Socialstyrelsen gjort en hel det för att höja kunskapen. Men staten har inte den information som behövs för att utveckla handlingsplaner och förberedelser när det gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjning i kris och under höjd beredskap. Det här är ett budskap från Riksrevisionen som regering och riksdag bör ta till sig.

Sedan bör vi nog i våra hushåll fundera över om vi själva har en tillräckligt god beredskap. Sju dagar bör vi kunna försörja oss själva enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Kan vi det?

Sven Erik Jansson