Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: CSN är mästare på att krångla till det

Annons

Det är många som tvekar inför att ta studielån från Centrala studiestödsnämnden, CSN, trots de goda villkoren. Räntan är i princip noll och lånet betalas tillbaka under en lång tid.

Anmäl text- och faktafel

Den fria högre utbildningen är något att vara stolt över, men det betyder inte att CSN inte kan förbättras. Tung byråkrati i form av inkomstkontroller och fribelopp bidrar knappast till större studieglädje för Sveriges studenter.

I dagsläget studerar cirka 400 000 svenskar på högskolor och universitet runt om i landet. Det är knappt en halv miljon som aktivt har valt att investera i sin egen och Sveriges framtid som en kunskapsnation.

De flesta tar lån under hela eller delar av sin studietid – för att finansiera boende, mat, kurslitteratur och annat som tillhör studentlivet. För den som tar fullt studiebidrag och studielån handlar det om lite drygt 10 600 kronor per månad. Inga jättesummor, men det går att överleva på om man lyckats komma över ett billigt studentboende.

Den bistra verkligheten för studenterna består dock av en svårtillgänglig bostadsmarknad där den första studietiden möjliggörs med dyra andrahandshyror i till exempel Uppsala, Stockholm, Lund och Göteborg.

Det är inte ovanligt att ett rum i en lägenhet kostar kring 7 000 kronor i månaden, vilket kräver antingen en givmild familj eller ett deltidsjobb. Många studenter jobbar vid sidan av studierna (och inte minst under somrarna och andra lov) för att dryga ut kassan.

Extrajobbet är snarare ett måste än något frivilligt för dem som pluggar i de större städerna.

Krånglet slutar inte där. Trots den tuffa ekonomiska situationen tvingas studenterna hålla koll på att de inte tjänar för mycket – per kalenderhalvår.

Om ni inte kunde tänka er fler svårigheter har ni missat en av de största byråkratiska kolosserna: CSN. Förutom att dagens studenter ska jonglera med heltidsstudier, bostadssökande, dyra hyror och deltidsarbete måste de även hantera CSN:s inkomstkrav.

Men krånglet slutar inte där. Trots den tuffa ekonomiska situationen tvingas studenterna hålla koll på att de inte tjänar för mycket – per kalenderhalvår.

CSN väljer att kontrollera studenters inkomst per halvår, i stället för att likt Skatteverket räkna på hela året. Därför tvingas studenter både se till att de inte jobbar för mycket, såväl som att de måste redovisa sina inkomster för varje kalenderhalvår till CSN (om de nu inte vill bli tvungna att betala tillbaka studiemedel). Exempelvis kan en student jobba hela sommaren för att betala hyra, mat och kanske spara undan lite pengar till hösten, men sedan inse att hen inte kan jobba mycket mer under hösten, utan att förlora studiemedel.

Att CSN är en viktig och samhällsnyttig myndighet kan få ifrågasätta. Men det betyder inte att nämndens regler alltid hjälper.

Den fria utbildningen finns till för att alla ska få möjlighet att studera, oavsett socioekonomisk bakgrund. Fribeloppet och de krångliga inkomstkontrollerna leder emellertid till motsatsen för de studenter som inte har föräldrar som kan bidra med hyran.

Ett slopat fribelopp och mindre byråkrati kan sänka trösklarna för fler att våga studera, oavsett bakgrund.

Linnea Hylén