Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Stökiga elever borde få konsekvenser – inte skadestånd

Annons
Anna Ekström (S) är Sveriges utbildningsminister. Foto: Mats Andersson

Skollagens femte kapitel, tredje paragraf slår fast att ”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”.

Anmäl text- och faktafel

Lagen är alltså rätt tydlig med vad som gäller. Eller borde gälla.

För arbetsmiljön ser inte ut så överallt för landets elever och lärare.

Mätningar från bland andra Arbetsmiljöverket, Skolverket och Skolinspektionen visar att ungefär var tredje elev uppger att de aldrig eller nästan aldrig har arbetsro i klassrummet.

I Skolkommissionens slutbetänkande från 2017 resonerar man kring studieron. Bland annat konstateras att läroplanerna bör ”kompletteras så att de markerar att elever ska visa respekt och hänsyn för lärare och andra elever”.

Och skolornas läroplaner kommer nu denna sommar, efter förslagen som just Skolkommissionen lämnade, förtydligas kring vilket ansvar som rektorn har för trygghet och studiero.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) på besök i Wasaskolan i Geneta.

Då Skolkommissionen tillsattes 2015 var Anna Ekström dess ordförande – hon fick sedan kliva av uppdraget när hon 2016 blev statsråd. I dag är hon utbildningsminister.

Och när Anna Ekström i den rollen nyligen besökte Södertälje resonerade hon kring varför många upplever stök och oordning i svenska skolor. ”Jag tror att vi inte brytt oss om tillräckligt mycket att se till att läraren är den som ska ha ledarskap i klassrummet”, sa Ekström till LT. Och hon fortsatte: ”De elever som ställer till med oreda, de har inte alltid fått konsekvenser av det de har gjort”.

Ekström betonade sedan att lärare som uppfyller skollagens regler och krav inte ska behöva vara rädda – de ska känna stöd.

Det är lätt att nicka instämmande. Anna Ekströms bedömning är den enda rimliga.

Rimligt vore också om hela Skolsverige agerar i linje med detta. Så är dessvärre inte fallet.

Utbildningsministern tycker att ”elever som ställer till med oreda” ska få räkna med konsekvenser – Barn- och elevombudet tycker att de kan räkna hem skadestånd

Under Skolinspektionen ligger Barn- och Elevombudet, BEO – som i tanken ska stå upp för de skolelever som utsatts för kränkningar och mobbning. Det är en god tanke.

Men tanken har blivit förfelad.

På senare tid har BEO främst fått uppmärksamhet för att man i flera fall runt om i landet, på inte helt lättbegripliga grunder, slutit upp bakom stökiga elever. Här i Södertälje exempelvis, där Skolinspektionen kom fram till att den elev på Brunnsängskolan som misshandlade en lärarinna så illa att hon bland annat fick hjärnskakning, hade blivit kränkt. BEO kommer ta ställning till förutsättningarna för eleven att begära skadestånd.

Där står vi. Utbildningsministern tycker att ”elever som ställer till med oreda” ska få räkna med konsekvenser – Barn- och elevombudet tycker att de kan räkna hem skadestånd i stället.

Det blir minst sagt dubbelt.

Och risken är uppenbar att det inte spelar någon roll att utbildningsminister Ekström säger att lärarna ska känna stöd. Inte när signalen som BEO skickar rätt in i lärarrummen blir denna: Ingrip inte mot stök, det kommer att kosta.

För det säger en hel del när BEO, på sin hemsida – under rubriker som ”Diskussionen i media har gett en felaktig bild - nu förtydligar vi” eller ”BEO står på både elevernas och lärarnas sida” – måste ägna artikel efter artikel åt att både förklara och försvara sig.

Så otydlig får inte en myndighet vara.

Tydlighet är en dygd, sägs det. I så fall är BEO odygd.

Annons