Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Rätt att låta näringslivet driva yrkesgymnasier

Annons
Yrkeselever jobbar i verkstaden. Foto: Ingvar Karmhed/TT

Under förra veckans Södertälje science week bjöd kommunen och Arbetsförmedlingen in till en sittning om det lokala arbetsmarknadsläget – där kompetensbrist och rekryteringsbehov var huvudtemat.

Anmäl text- och faktafel

Där framgick att Södertäljes företag har dragit nytta av konjunkturen. Tillväxten är god, men svårigheten att hitta personal dämpar möjligheterna att växa ytterligare.

Samtidigt ligger arbetslösheten i Södertälje på elva procent – högt i en riksjämförelse, men ändå en historiskt låg siffra med lokala mått mätt.

Problemet är matchningen. De pusselbitar som står som arbetssökande hos arbetsförmedlingen passar sällan de pussel som företagen behöver lägga.

Nio av tio arbetslösa är sådana som på arbetsförmedlingska kallas ”personer med utsatt ställning”. Dit räknas dem med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa i ålder 55–64 år, utomeuropeiskt födda samt personer med förgymnasial utbildning som högst.

Just den senare är av extra intresse. En gymnasieutbildning är i dag den verkliga vattendelaren på arbetsmarknaden (utan en sådan är chansen till jobb minimal).

Att utbildningen är relevant är viktigt både för individen och för samhället. Inte minst ur perspektivet att näringslivet och det offentliga måste klara framtidens kompetensförsörjning.

Det handlar alltså inte enbart om att ungdomar går gymnasiet över huvud taget, utan att de går ett program som de facto är värt någonting den dag som den vita studentmössan sitter på huvudet.

Extra viktigt att beakta så här års – i nästa vecka ska niondeklassarna ha gjort sina gymnasieval.

Den så kallade Gymnasiekommissionen – finansierad av, men frikopplad från, Svenskt näringsliv – har analyserat den svenska gymnasieskolan och har sedan satt fingret på några punkter där reformer behövs.

I något fall slår kommissionen in öppna dörrar. Som när det gäller förslaget att ersätta gymnasieskolans kursbetyg med ämnesbetyg. Det är en reform som är både helt rimlig och högst välkommen. Men också en som är på rull. Under förra mandatperioden tillsatte regeringen en statlig utredning just med detta mål. Utredningen ska vara klar i november i år – och förhoppningsvis landar den, och sedermera lagstiftaren, i att förändra betygssystemet.

Gymnasiekommissionens allra klokaste tankar rör i stället hur samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas. Kommissionen konstaterar att gymnasieskolan i dag utbildar för få elever på yrkesprogrammen – och att många yrkesutbildningar inte håller tillräcklig nivå för att svara upp mot näringslivets behov. I sin granskning har man sett att gymnasiala yrkesutbildningar snabbt blir daterade då ”eleverna examineras med kunskaper om maskiner och utrustning som inte längre är relevanta hos företagen och därmed inte applicerbara på de arbetsuppgifter som väntar”.

Söktrycket till Mälardalens tekniska gymnasium är högt. Skolan ligger nära Scanias huvudkontor.

Bland annat med utgångspunkt från Mälardalens tekniska gymnasium – samägt av Scania och Astra Zeneca och med Telge AB som samarbetspartner – förordar kommissionen mer av den varan. Man vill att näringslivet blir mer direkt involverat och, som i Södertälje, driver yrkesgymnasier.

Efter tre år på ett yrkesprogram ska skolan ha gjort eleven tillräckligt rustad att kliva ut i arbetslivet – allt annat är faktiskt underkänt.

Det är helt rätt. Efter tre år på ett yrkesprogram ska skolan ha gjort eleven tillräckligt rustad att kliva ut i arbetslivet – allt annat är faktiskt underkänt.

Kopplingen mellan skola och arbetsmarknad ligger dessutom i linje med vad eleverna själva uppskattar.

Ser du till gymnasieansökningarna de senare åren har skolor som näringslivet driver, eller som har ett väl inarbetat samarbete mellan skola och arbetsliv, ett betydligt högre söktryck än andra. Mälardalens tekniska gymnasium är ett lysande exempel på detta. Men det gäller för flera branscher. Exempelvis har de gymnasier som drivs som vård- och omsorgscollege, med täta band till arbetsgivare inom välfärdsyrkena som garanterar bra praktikplatser, fler sökande än vårdprogram som saknar sådan koppling.

Annons