Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Inget driver byggkostnader som subventioner

Annons
Byggnadskostnaderna för Allmännyttan har stigit brant sedan 2015.

I en helt färsk rapport från Sabo, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, konstateras att allmännyttans byggkostnader har ökat med nära 50 procent på fyra år.

Till Dagens industri säger Sabos fastighets- och boendechef Jonas Högset att ”Det här är ökningar på nivåer som vi aldrig har sett förut. Det är en ren och skär prisökning som inte kan förklaras med förändrade standarder eller ökade markpriser”.

Sabo hävdar att ett skäl till att kostnaderna dragit iväg är bristande konkurrens. Få anbud kommer in när nya hyreshus ska byggas. Medan Sveriges byggindustrier, som organiserar landets byggföretag, i samma tidning pekar på att det är konjunkturen och den höga byggtakten som ligger bakom att priserna stigit.

Anmäl text- och faktafel

Visst kan man tvista om det är konkurrens eller konjunktur – det ligger säkert något i bägge förklaringarna.

Men det finns också en tredje, politiskt betingad anledning att höja ögonbrynen åt när byggnadskostnader skjuter i höjden på detta sätt. Särskilt när mätperioden spänner från år 2015. Vi talar naturligtvis om de statliga byggsubventionerna som regeringen Löfven återinförde under förra mandatperioden, ivrigt påhejade av Jonas Sjöstedts vänsterpartister.

Sverige har haft liknande stöd förr. Politiker på vänsterkanten tror blint dessa stimulanser. Det är en övertro.

Om det är något vi (borde) lärt av historien är det detta: den mest påtagliga effekten av att med skattemedel subventionera byggande blir att det driver upp kostnader och främst gynnar byggföretagen.

Under tider med subventioner stiger byggnationskostnader alltid mycket snabbare än inflationen. Subventioner och investeringsstöd har en påtaglig effekt på kostnadsbilden – det byggs bostäder, men det som byggs blir dyrt.

Det allmännyttiga bolagets kalkyler går ändå ihop eftersom överpriset betalas av någon annan.

Egentligen är det enkel matematik. Gängse marknadsregler sätts ur spel när både köpare och säljare – det allmännyttiga bostadsbolaget och det upphandlade byggföretaget – vet att det strömmar in helt andra pengar i systemet. Marknaden blir dopad.

Byggherrar, väl införstådda med bidragsreglernas konstruktion, förstår att maximera sina intäkter. Och det allmännyttiga bolagets kalkyler går ändå ihop eftersom överpriset betalas av någon annan.

Grafiken från Sveriges byggindustriers konjunkturrapport visar antalet bygglov och påbörjade byggen för småhus och flerfamiljshus 2001–2019. Källa: Sveriges byggindustrier

Nu är det inte bara rapporttider för Sabo. Som av en händelse släppte även Sveriges byggindustrier en konjunkturprognos i veckan.

I denna finns en intressant grafik över antalet bygglov från år 2001 till dags dato. Som visar suget efter statliga slantar.

För flerbostadshusen stack antalet bygglov iväg inför årsskiftet 2006/2007, de nådde en ny peak 2017 när den allmänna byggkonjukturen var som allra starkast och hade en tredje kraftig uppgång inför det senaste årsskiftet.

Sveriges byggindustrier noterar och analyserar detta. Konjunkturprognosen konstaterar att den första kraftiga ökningen av sökta bygglov från 2006, hänger ihop med att den då nytillträdda alliansregeringen aviserade att bostadssubventionerna skulle avslutas vid årsskiftet 2006/07.

Och detsamma kan sägas om den tredje uppgången, 2018, då den fastighetsägare som ville ha statligt stöd tog det säkra före det osäkra och ansökte om bygglov för att få det beviljat före årsskiftet – eftersom det under senhösten var osäkert om investeringsstöden för hyresrätter skulle leva vidare. När Moderaternas och Kristdemokraternas budget röstades igenom i riksdagen avskaffades också subventionerna.

Annons