Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Företag som gör sin läxa slipper Brexitpaniken

Annons
Cecilia Malmström, EU:s handelskommissionär. Foto: Pontus Lundahl/TT

Minns du Y2K-hysterin? Vid årsskiftet 1999/2000, när världen skulle lämna ett millennium för att gå in i ett annat, fanns farhågor om att världens datorsystem skulle krascha – och därmed vitala samhällsfunktioner.

Anmäl text- och faktafel

Minns också hur vi den 1 januari medan vi slumrade till backhoppning från Garmisch-Partenkirchen eller nyårskonsert från Wien och skulle beställa något från den lokala pizzerian – plötsligt insåg att telefonerna fortfarande fungerade. Katastrofen hade uteblivit.

Ur detta har två berättelser vuxit fram – en om att de många miljarder som företag och det offentliga världen över pumpade in till it-konsulter för att programmera om datorsystemen gjorde verklig nytta, en annan om att hela hysterin var en enda stor överdrift skapad av it-företagare som sedan skrattade hela vägen till banken.

Och ur dessa berättelser de två frågorna: Gick investeringen att räkna hem? Tjänade man på att vara förberedd – eller var förberedelserna helt i onödan?

Det är lite som när du gick i skolan och pluggade till ett läxförhör, bara för att inte få en enda fråga av läraren. Hade du läst i onödan?

Diskussionen om Y2K tangerar även den debatt som i dag förs kring Brexit. Den 29 mars går Storbritannien och EU skilda vägar. Det är högst oklart om parterna innan dess är överens om ett utträdesavtal – eller om en hård, avtalslös Brexit stundar.

Blir det det senare, en hård Brexit, förändras förhållandet med britterna radikalt – de lämnar den inre marknaden och det kommer få stor påverkan, inte minst vad gäller transporter och tullar.

Dagens Nyheter berättar om hur banken Swedbank inför detta undersökt hur svenska storföretag har resonerat – har bolagen förberett sig eller ej?

Det är anmärkningsvärt att så många svenska storföretag väljer att chansa. För det är inget annat än en chansning det handlar om.

Undersökningen ger en ganska intressant bild. Mer än vart tredje företag (36,7 procent) som ingår i enkäten svarar nej, med motiveringen att några förberedelser inte behövs. Ytterligare drygt elva procent har också svarat nej, men medgett att de har behov av att förbereda sig. Tillsammans utgör nej-gruppen 48 procent av samtliga deltagande företag.

Det är anmärkningsvärt att så många svenska storföretag väljer att chansa. För det är inget annat än en chansning det handlar om.

De bolag som har handel med Storbritannien och i dag är beroende av att leveranser fungerar kommer att vara lika beroende av detta om en och en halv månad. Vet man inte redan nu hur dessa ska säkras är det faktiskt på tiden att man börjar studera följderna av en Brexit, vilka alternativ som finns och hur det egna bolaget ska påverkas så lite som det bara går.

I allra värsta fall kan undermåliga förberedelser slå mot företagets verksamhet och dess anställda.

När EU-kommissionär Cecilia Malmström intervjuas av Dagens Nyheter beskriver hon hur företagsledare så smått börjar inse vad som är på gång, hur paniken sprider sig: ”De ser plötsligt att tågen och lastbilarna blir stående”, och Malmström fortsätter: ”om företagen är dåligt förberedda så har de inte gjort sin läxa”.

Det har kommissionären alldeles rätt i.

Annons