Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Äktenskapet mellan S och LO närmar sig sitt slut

När färre än hälften av LO-medlemmarna stödjer Social­demokraterna går det inte längre att hävda att S är detsamma som arbetarrörelsen.

Statistiska centralbyråns stora partisympatiundersökning visade att stödet för Socialdemokraterna rasar bland LO-väljarna. Samtidigt har stödet för Sverigedemokraterna ökat i samma grupp.

Nu är det endast 38,5 procent som sympatiserar med S medan 24,5 procent uppger att de sympatiserar med SD. Det ökade stödet för SD bland LO-väljarna följer väljarmönstret i stort där S tappar och SD ökar, men det är naturligtvis extra bekymmersamt när väljarstödet i det som varit socialdemokratins bas börjar vackla.

Inför höstens val kommer LO bedriva en kampanj i socialdemokratins intresse för ungefär 30 miljoner kronor.

Socialdemokraterna har varit arbetarpartiet och arbetarrörelsen har varit lika med Socialdemokraterna. Toppen på det hela var när fackpampen Stefan Löfven blev partiledare och sedermera statsminister – men allt detta börjar man nu att tappa.

I stora delar av Europa har det redan hänt. Det går inte längre att hävda att alla med arbetarjobb har samma intressen, behov och önskningar. När man inte längre kan hävda det får också socialdemokratin i Sverige svårt att hävda att partiet är arbetarrörelsen och det blir svårt för LO att motivera mångmiljonbidragen när inte ens hälften av dess medlemmar sympatiserar med S.

Socialdemokraternas problem har varit de allmänna opinionsförlusterna och främst då tappet till SD, ett parti man försökt ta avstånd från. Tiden där Socialdemokraterna var arbetarpartiet är förbi. Man kan hävda hur mycket man vill att Sverigedemokraterna är ett högerparti som inte bryr sig om arbetarna, men det verkar inte spela någon roll för väljarkåren längre.

Det blir därmed svårt för LO-ledningen att i längden motivera stödet till Socialdemokraterna. Genom att pumpa in pengar i S valrörelse har LO också kunnat ställa krav och få något tillbaka. När Socialdemokraterna tappar i opinionen och inte längre kan erbjuda störst status inom politiken, samtidigt som man också tappar bland sina egna fackförbund är det långa äktenskapet inte längre givet.

Kanske är detta den sista valrörelsen där LO-ledningen ogenerat kan pumpa in medlemmarnas miljoner till Socialdemokraterna

Målet med de 30 miljoner som LO lägger på att stärka Socialdemokraterna är att leverera minst lika många LO-röster som man ”levererade” i förra valet. Då var det 53 procent LO-anslutna som röstade på S. Och nuvarande LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson säger att organisationens mål är att hälften av medlemmarna ska rösta på Stefan Löfvens parti i höst.

Kanske är detta den sista valrörelsen där LO-ledningen ogenerat kan pumpa in medlemmarnas miljoner till Socialdemokraterna, och samtidigt förvänta sig någonting tillbaka. I takt med att S krymper försvinner också möjligheterna till det.

Socialdemokratin är på tillbakagång, ett över hundra år långt äktenskap mellan S och facket börjar gå mot sitt slut. En arbetarrörelse, ett parti, ett intresse gäller inte längre. När inte ens den trognaste väljarskaran är övertygad, var finns då stödet?

Elin Larsson