Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Låt folk motionera enkelt

Vårt samhälle mår bäst när människor känner sig delaktiga. Då ska det vara enkelt att kunna bidra.

Annons

I går fick regeringen ta emot Demokratiberedningens slutbetänkande. Som sig bör hade dess ordförande, Olle Wästberg, och huvudsekreterare, Daniel Lindvall, beretts plats på Dagens Nyheters debattsida för att där kunna lansera några av de bärande tankarna.

Mest uppmärksamhet fick förslaget om att införa en folkmotion, som enligt Wästberg och Lindvall ska ”göra det enklare för var och en att göra sin röst hörd”. Folkmotionen ska möjliggöra för enskilda att väcka förslag som ska bli behandlade som de folkvaldas motioner.

Men, tänker du, redan i dag går det att lämna in medborgarförslag. Ja, det stämmer. Men medborgarförslag gäller bara i landsting och kommuner. Folkmotionen skulle även gälla för riksdagen. En sådan folkmotion får enbart lämnas in av den som är röstberättigad, medborgarförslagen är öppna för alla.

Förutsättningen med folkmotionerna är dock att en procent av alla röstberättigade i ett riksdagsval eller en procent av alla folkbokförda i landstings- och kommunval stöder tanken (en särskild internetportal ska enligt förslaget byggas upp för att kunna samla styrkorna under en sexmånadersperiod). Vid riksdagsvalet 2014 var drygt 7,3 miljoner röstberättigade – en procent av dessa motsvarar 73 000. I Södertälje kommun bor drygt 93 000 invånare och i Nykvarn är man 10 000. Det betyder att 930 respektive 100 personer måste backa upp en lokal folkmotion.

Det är inte höjden av enkelhet. Särskilt inte om man jämför med dagens medborgarförslag, som man har rätt att lämna in utan att först ägna ett halvår åt att ragga sympatisörer.

Att göra det ännu svårare för människor att engagera sig är fel väg att gå. Förutsatt att man har medborgarnas fromma för ögonen.

I dag är det relativt få som lämnar in medborgarförslag. Under 2013–2015 har cirka 30 medborgarförslag lämnats in till Södertälje kommun.

Demokratiberedningen har gjort en översyn av systemet med medborgarförslag och konstaterar att förslagsmöjligheten främst har använts som en ”förslagslåda eller en synpunktshantering för vardagsnära frågor”. Dessutom pekar man på att ”behandlingen av medborgarförslagen tar mycket tid och resurser i anspråk”.

Att medborgare engagerar sig i frågor som ligger dem nära är knappast ett argument för att strypa möjligheten att lämna medborgarförslag som i dag. Och den tid och de resurser som Södertälje avsatt för att hantera det 30-tal förslagen på tre år har knappast fått stadshuset att digna under bördan. Snarare bör handläggandet snabbas på.

Som ett exempel behandlade Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd på sitt novembermöte 2015 ett medborgarförslag om säkerheten vid Mölnboskolan, där förslaget var att enkelrikta Skolvägen. Förslaget lämnades in i oktober 2012 – över tre år tidigare.

Målet bör vara att det ska vara enkelt, helst ännu enklare än i dag, att kunna komma med sina idéer – oavsett om de kallas medborgarförslag eller folkmotioner.