Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lärarna behöver mer tid

Annons

Vi är långt från en likvärdig skola i dag. Den långsiktiga trenden talar tyvärr för ökad splittring och segregation. Skolan bör inte förstärka till exempel bostadssegregationen utan verka som en motkraft där alla elever, oavsett bakgrund, får likvärdiga möjligheter.

Skolans nedgång i Sverige är ett svek mot eleverna och ett hot mot vår samhällsstruktur, mot vår demokrati.

Var tredje gymnasieelev tar inte sin gymnasieexamen. Det är ett enormt svek från samhället.

Våra nationella politiker talar gärna om skolan, och vill ge sken av handlingskraft. Men de har frivilligt lämnat makten över skolan till närmare 300 kommunala och knappt 1 000 privata huvudmän.

Om politikerna ska kunna ta ett verkligt ansvar för skolan måste de se till att ändra skolans styrsystem. Det kräver en prioritering som sätter skolans och landets intressen främst, och det kommunala självstyret och bolagens självständighet i andra rummet.

Var tredje gymnasieelev tar inte sin gymnasieexamen. Det är ett enormt svek från samhället.

För att vända detta behöver lärare få mer tid för varje elev, tiden för de centrala delarna i lärarnas arbete måste värnas – undervisningen med förberedelserna och efterarbetet för denna. Det handlar också om att tidigt kunna ge varje elev det stöd hen behöver för att nå skolans högt ställda mål. Då behöver skolan bli mer likvärdig.

I en undersökning från Lärarnas Riksförbund bland 2 500 väljare visar det sig också tydligt att väljarna prioriterar likvärdigheten i skolan högst. 92 procent av väljarna anger att likvärdigheten är viktig eller mycket viktig. Som jämförelse tycker 65 procent av väljarna att valfriheten är viktig eller mycket viktig.

Sverige har uppenbara problem i skolan. Jag ser nio omfattande och konkreta problem – eller utmaningar – som måste lösas omgående: Ökat kunskapsfokus; mer tid för varje elev; bort med stök, hot och våld; minskad skolsegregation; satsa på investeringar istället för vinster; stopp för shopping av utbildning; mer statligt engagemang; minskad lärarbrist och ökat fokus på skolan som grund för demokratisk utveckling. Det är ett omfattande program.

Ibland känns det som att omgivningen inte begriper eller inte vill förstå vilka de långsiktiga följderna blir. Ibland verkar det som att de inte bryr sig. Jag vet inte vilket som är värst.

Politiker medger att förhållandena inte är bra, men när vi kommer med förslag möter vi ofta kalla handen. De kommer inte heller med andra förslag.

Ibland känns det som att omgivningen inte begriper eller inte vill förstå vilka de långsiktiga följderna blir. Ibland verkar det som att de inte bryr sig. Jag vet inte vilket som är värst.

Jag efterlyser en samsyn om skolan och en stor politisk överenskommelse om svensk skola. Till den hör en omfattande plan för större statligt engagemang i skolan, liksom en plan för skolans finansiering.

Det talas ibland om att skolan, lärare och elever behöver lugn och ro för att kunna utvecklas och jobba vidare, men en bättre samsyn och en bred politisk överenskommelse skulle ge skolan och lärarna hopp. Snarare än lugn och ro vill vi ha en bra skola.

Åsa Fahlén

Ordförande Lärarnas Riksförbund

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel