Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skohistoria om genus, status och klackhöjd

På Kulturcentrum Kyrkskolan pågår utställningen ”Skor ur olika perspektiv”, en tematisk utställning med fokus på skotrenders koppling till olika epokers samhällsklimat.

Annons

Visste du att höjden på skons klack är direkt kopplad till kvinnans roll i samhället? När männen varit ute i krig har klacken i regel blivit lägre i takt med att kvinnan tagit över männens yrkesroll. Under efterkrigstiden däremot slog klackarna i taket, både bildligt och bokstavligt talat. Efter andra världskriget snördes även midjan åt ordentligt till skillnad från krigstidens lösare siluett berättar den före detta museiintendenten och pedagogen Ansa Borin. Som om klädseln behövde förtydliga kvinnans plats i samhälle; tillbaka in i hemmet, så orörlig som möjligt.

– Som historiker gillar jag att sätta saker i sammanhang för att göra det begripligt. Hur kommer det sig egentligen att skotrender ser ut som de gör i olika epoker och varför trycker folk ner fötterna dagligen i till exempel sådana här skor, säger curatorn Ansa Borin och pekar på ett par stilettklackar med spetsig tå.

Ansa är hjärnan bakom utställningen, och även stolt ägare till majoriteten av skorna som ställs ut på Kyrkskolan. Att det finns ett förintresse för utställningsobjektet går inte att ta miste på. Ansa har samlat skor som tillverkats i Sverige sedan hon snubblade över ett lager på en semester för cirka fyrtio år sedan.

– På sjuttiotalet gick jag in i en liten skoaffär i Söderbärke som drevs av Ester Björkström vars släkt hade arbetat som skohandlare sedan 1800-talet. Den släkten hade upplevt den svenska skoindustrins uppgång och fall. Under nedgången började Ester Björkström köpa in billiga lager av svenskt tillverkade skor som ingen längre ville ha. Nu var det istället utländsk design som gällde. Jag fastnade för hantverket i de gamla skorna och började köpa på mig varje gång jag var i Söderbärke, berättar Ansa.

Utställningen är tematisk och fokuserar främst på kvinnans skor genom historien. Ansa förklarar att skodesign är inte bara ett hantverk utan viskar samtidigt om tidens populärkulturella strömningar. En skotrend har alltid rötter, oftast i tidens samhälleliga spelregler och könsroller, eller som en reaktion mot dem.

– Allt hänger ihop! I slutet av 50-talet uppfanns tonåringen och dammodet fick plötsligt konkurrens av ungdomsmodet, vilket gör att kvinnans klädsel börjar frigöras, säger Ansa.

Just den här plattåskon har sitt ursprung i nittiotalet, men framförallt på sjuttiotalet blev designen populär hos både kvinnor och män.

Namnet ”Skor ur olika perspektiv” syftar på skons koppling till klass, genus och historia. Ett exempel är den röda sulan på märket Louboutins stilettklackar som i sin design leker med en flera hundraårig tradition av statusmarkör. Redan på 1600-talet bar kungar röd klack för att visa makt. Något som var strikt förbjudet för allmänheten.

I Kyrkskolan hänger även historien om skinnskon, om fetischskon, om suffragettskon och mycket mera. Här varvas profiler i svensk skoindustrin som Katja of Sweden med stilikoner och revolutionerande skobärare som Audrey Hepburn.

Ansa förklarar även hur vårt ökade välstånd har ändrat vad vi prioriterar i en sko. Praktiska värderingar hamnar i andra hand framför estetiska attribut. Det gör att suffragettkängan i dag kan symbolisera flera saker samtidigt. Den utvecklingen bottnar i 60-talets frigörelsetid som även speglades i modet. Gamla regler avskaffades, modehavet stormade, och upp dök nyheter som platta ballerinaskor för kvinnor, och så småningom platåskor för män.

Varför är just skon så intressant att bygga en utställning på?

– Nästan alla bär skor, och beroende vad man tar på sig på fötterna gör man ett statement. Låt oss säga att jag skulle bära en halmsko, då visar jag att jag inte tycker om dagens mode. Det är någonting man markerar. Dagens mainstreama modet säger någonting om den tid vi lever i, och kanske också vill leva i. Så det finns alltid någon anledning till att skorna ser ut som de gör, och det kan vara flera anledningar samtidigt. Jag är intresserad av att hitta förståelse för de utryck vi har, säger Ansa som skapar utställningar med mera genom det egna företaget Minnesluckan.

Utställningen ”Skor ur olika perspektiv” i Kyrkskolan på Kulturcentrum i Hölö pågår till mitten av januari.

Utställningssamordnaren Ansa Borin har lång erfarenhet inom kultur- och museiverksamhet, samt studerat idéhistoria, genusvetenskap, etnologi och historia.

Objekten som ställs ut kommer främst från Ansas egen skosamlingen.