Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En rivig revy med Gälsing

Gustav Gälsings debut i Täljerevyn blev en gjuten succé.Premiären av Täljerevyn 2016, ”Vargatider – en rivig revy” visade upp en lokal revy när den är som bäst – rolig, musikalisk och med ett stort djup.

Annons
I avslutningsnumret av första akten glänste hela Täljerevyensemblen. Från vänster Lotta Köhlin, Gustav Gälsing, Hans Qviström, Åsa Dellham, Owe Lidemalm och Torbjörn Westerberg. Och i bakgrunden det förnämliga husbandet.

Vargen är inte speciellt populär i alla läger. Men bland journalister och revyrävar var det bingo att vargen flyttade till Vårdinge i vintras.

Det var också bingo att unge talangen Gustav Gälsing tog kontrakt med revygänget. För en bättre present än en spelglad, rolig, dansant och välsjungande yngling går inte att önska.

Titeln på revyn till trots, vargen i Mölnbo fick ingen huvudroll, snarare den vargatid vi lever i. Med både kärlek och tanke blev revyn mer än bara roliga sketcher och fina musikalnummer. Det fanns djup i flera nummer, djupare än någonsin. Regissören Lasse Karlsson, som gärna diskuterar samhällsfrågor i sociala medier, tog ut svängarna på ett vågat, och snyggt sätt.

Och mitt i detta var alltså unge Gustav Gälsing i centrum. Både det fantastiskt snygga och smarta inledningsnumret och det lika eleganta och genomtänkta avslutningsnumret var en slags meta-revy med Gustav Gälsing i huvudrollen.

Däremellan fick vi en hyllningssång till Mats Waltin, ett gäng skojiga sketcher (samt ett sång- och dansnummer) med p-lisor, vi fick lära känna Telge energi-medarbetaren Justin Bäver och alla de andra välkända djuren på Berget igen.

Den här gången kom alla andra lite i skymundan bakom nykomlingen Gälsing, även om Hans Qviströms olika turer med ståbräda och rullstol inte går att glömma.

Torbjörn Westerberg, oftast en grå eminens, var andra aktens stjärna, både som DÖ (-den) och som Leif VW Persson, han som var på Scania för att reda ut var Martin Lundstedt tagit vägen.

Och så är det sångnumren, det som traditionellt varit Täljerevyns styrka. Åsa Dellham och Lotta Köhlin är alltid bra, i år suveräna. Roliga, men också trovärdiga i de lite seriösare sångerna. Som i den riktigt tänkvärda ”Spotta ej i koppen” – om tiggarnas vardag, och roliga ”Ge mig plats” (om vresande män på pendeltåget), eller riktigt smarta ”Tolv till två” (om städerskor med kort arbetstid till Dolly Partons ”Nine to five”).

Ja, även Owe Lidemalm briljerade, främst is ”Tommy B går ner” (om SD lokalt) till ”Bobby Brown”.

Det var en riktigt bra revy. Publiken var med på noterna från början, och om något nummer var lite sämre var det liksom för att kunna öka takten i numret efter.

Boel Godner då? Ja, hon och Martin Andreae fick huvudrollen i en hisnande rolig kasperföreställning där också en del andra politiker dök upp som dockor.

Vargatider – en rivig revy

Täljerevyn 2016 spelas, som brukligt, på Estrad under helgerna till 21/2.

Skådespelare: Lotta Köhlin, Åsa Dellham, Owe Lidemalm, Gustav Gälsing, Torbjörn Westerberg och Hans Qviström.

Manus och regi: Lasse Karlsson, men många nummer är skrivna av ensemblen.

Scenografi: Torbjörn Westerberg.

Musik: Kapellmästare Sibbe Holtz (keyboard), Peter Eriksson (gitarr), Björn Stålebring (trummor), Tommy Cilthe (bas).

Mer läsning

Annons