Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det riktiga livet fanns i konsten

Först en utställning vid Louvren i Paris och sedan tavlor som studioinredning i Malou efter tio. – Det känns helt rätt i magen att satsa heltid på konsten nu, säger Karin Holmström.

Annons
Karin Holmström.

– Jag har alltid hållit på, sedan förskolan, berättar Karin Holmström som sedan barnsben älskat att rita.

Hon är uppvuxen i en akademikerfamilj nära Blombacka i Södertälje och det var akademiker hon blev.

– Det var självklart att jag skulle göra ”något riktigt”, säger Karin och med en utbildning på Frans Schartaus gymnasium i Stockholm, fortsatta ekonomistudier i Luleå och sedan Handelshögskolan i Stockholm blev Karin så småningom HR-strateg inom inköp på H

I skolan har Karin haft det lätt för sig, varit duktig och presterat. Som vuxen fortsatte hon i samma spår.

– Jag har alltid velat leverera och har haft mycket krav på mig, säger Karin.

Längtan efter att teckna och måla har alltid funnits där. Genom åren har Karin gått kurser på Folkuniversitetet och Medborgarskolan.

– Det har varit på hobbynivå och i perioder.

När Karins pappa Åke Persson gick bort 2009 började hon reflektera över livet. Hon var nybliven mamma och jobbet var krävande.

– Jag körde på och skulle hjälpa andra, men jag var trasig, minns Karin som kände att orken var slut.

Hon fick en helg för sig själv och då kom lusten att måla. Penslar och staffli plockades fram. I dag har Karin en ateljé bredvid vardagsrummet och två dagar i veckan har hon bytt H huvudkontor på Mäster Samuelsgatan mot ateljén. När familjen inte är hemma använder hon huset som studio och i vardagsrummet flödar ljus in genom fönster från golv till tak.

Det är inte bara att ställa sig vid staffliet och skapa.

– Det går inte bara att ”I kväll ska jag måla en tavla”. Jag måste känna in. Det kan ta en månad att bli klar. För mig är det viktigt att känna att tavlan är klar, förklarar Karin.

För att utbilda sig i måleri har Karin tagit lektioner för Mickan Sandelin i Södertälje. I fyra år har hon målat på måndagskvällarna. Första utställningen ägde rum på Galleri Zebra tillsammans med kurskamraterna. Efter att länge ha målat för sig själv tog Karin steget och visade upp sina ”bebisar”.

– Detta att våga visa, det var superläskigt i början, minns Karin.

På Galleri Zebra sålde hon sin första tavla, till Scanias konstförening. Scania – där Karins pappa jobbat i många år och där hennes man jobbar i dag. Cirkeln var på något sätt sluten.

Via en vän träffade hon Madeleine Santiago Elofsson. De tog en kaffe och pratade om att någon gång ställa ut. Karin tänkte att det skulle ske när hon blev pensionär men redan två månader senare, i september 2012, hade de en egen utställning på Lidingö.

De positiva reaktionerna lät inte vänta på sig. Hälften av tavlorna blev sålda.

– Ju mer jag har gjort, desto tryggare har jag blivit, berättar Karin.

Att ställa om från kontorsjobb till konstnärskap påverkar hela familjen.

– Jag har världens bästa man, säger Karin och familjen är stolt och glad över hennes måleri.

Ibland hjälper barnen till med att grunda tavlorna och när Karin jobbar hemma har hon blivit bra på att inte börja fixa med alla sysslor i hemmet.

– Saker jag borde ta tag i hemma har fått ge vika, säger hon krasst.

Familjen tillbringade höstlovet i Paris där Karin ställde ut på Carrousel de Louvre, en stor utställning med 600 utställare och 12 000 besökare.

Gallerister, utställningar, tavlor som studioinredning i Malou efter tio på TV4, en konstkalender och mycket mer. Det är mycket nytt för Karin men hennes kunskaper från näringslivet behövs. Hon måste planera, jobba med kundvård och använda sociala medier.

– Det är lika mycket att vara entreprenör som att vara konstnär, konstaterar hon och framgångarna har gett henne modet att nu bli konstnär på heltid

– Jag har alltid velat men inte vågat, säger Karin.

Eftersom Karins tavlor är allt mer efterfrågade vet hon nu sin konsts värde.

– Nu kan jag börja ta betalt för tiden. Det känns som att jag har en bra grund.

Återkommande motiv. Efter att ha varit utbytesstudent i Sydafrika började Karin måla elefanter. Sonen Alfred har hjälpt till med tavlan genom att bidra med sitt handavtryck – därav ­tavlans namn,

Mer läsning

Annons