Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Julskyltningen – fönster mot sagornas värld

På gatan utanför leksaksbutikens skyltfönster står barnen på rad och på fönstret syns avtrycken av små händer. Julskyltningen är i full gång.

Annons

I ett av skyltfönstren snurrar en karusell, till tonerna av en speldosa.

I ett annat fönster tuffar ett tåg och i ett tredje åker en liten korg i en linbana som är spänd över fönstret. I år är det tionde julen som Katrin Næssén driver Lekbutik Lavendel i Järna. Här är julskyltningen något speciellt och förenad med vissa traditioner, berättar hon.

– Tåget exempelvis är med för tionde året. Det var något av det första vi skaffade, vi ville ha något som rörde sig i skyltfönstret. Fascinationen för det rörliga är något jag har med mig sedan jag var barn och stod och tittade på julskyltningen i Nyköping.

Och nu händer det att barn står mitt i sommaren utanför Katrin Næsséns butik och undrar: var är tåget.

– Det gör mig så himla glad att ha skapat en tradition och att få vara en del av den, säger hon.

En annan person som minns sin barndoms julskyltningar på 1940-talet är folklivsforskaren och författaren Bengt af Klintberg.

– Till skillnad mot annan skyltning innehöll julskyltningen ofta inslag av dramatik, saker som rörde på sig. Det var det som var speciellt. Julskyltningen var ett av många skådespel som spelades upp och jag minns hur jag som barn gick utanför NK och tittade.

Och som barn tänkte man inte på att det var kommersiella krafter som egentligen höll i trådarna, menar han.

Ytterligare en person som minns sin barndoms julskyltningar från 1930-talet och som pratat jul i många år i både radio och tv är även han folklivsforskare – Ebbe Schön.

– Julskyltning finns omnämnt första gången 1895, men fanns troligtvis redan på 1870-talet. Begränsningen var tillgången till ljus i fönstren och på 1870-talet fanns i alla fall gasljuset, berättar han.

Enligt Ebbe Schön har julskyltningen inte förändrats särskilt mycket genom åren.

– Nej, åtminstone inte sedan 1930-talet. Julen är en konservativ högtid med i stort sett samma ingredienser, då som nu. Däremot minskade julskyltningen tillfälligt några år under krigsåren, berättar han.

Varorna, eller julklapparna, i skylten har dock förändrats, enligt honom. Utbudet är större, varorna dyrare och exklusivare, mer komplicerade. Och just det upptrissade i handeln är han lite kritisk till, säger han.

– Men annars tycker jag julskyltningen är ett fint skådespel, där handlarna lärt sig att utnyttja elektriciteten fint på olika sätt. Skyltningen lyser upp julen och den skapar

glädje.

Något alldeles särskilt var skyltsöndagen, minns Göran Gelotte, tidigare stadsantikvarie i Södertälje. Då stängdes Storgatan av för trafik och köpmännen hade skyltat upp. Halva Södertälje gick då fram och tillbaka i timmar och tittade i alla skyltfönster, berättar han.

– Allards blomsterhandel var duktiga på att skylta och jag minns små landskap med tomtar och troll.

Butikerna skyltade naturligtvis också med sina varor, hos Nilsson och Luthman kunde man se husgeråd och hos Arnolts Vilt- och fiskaffär kanske med ett par harar.

– Harry Andersson Radio-Foto-Musik och TV, i hörnet Storgatan och Gästgivaregatan, hade små shower med musiker som spelade och sjöng, berättar han.

Affärerna var däremot stängda under skyltsöndagen.

– De enda som gjorde pengar just den här dagen var konditorierna och korvgubbarna, berättar Göran Gelotte.