Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Johnny efter 30 år i verkstan: "Jag hade bara tänkt stanna i ett år"

Artikel 2 av 3
Scanias chassiverkstad 50 år
Visa alla artiklar

Den 18 april 1988 började Johnny Hägg arbeta i chassiverkstan. Tanken var att stanna i ett år och sedan hitta något annat. Men 30 år senare är montören kvar på golvet och trivs bra bland kollegor och fordon.

Annons

– Det jag minns från första tiden här är att själva lokalen var så stor! Och det var kanske inte direkt rörigt men det var svårt att hitta allting. Det första jag fick montera var höger framfjäder. Efter arbetsdagarna var jag jättetrött – men det var ju kul samtidigt, annars hade man ju gått efter ett år. För jag hade tänkt stanna i ett år bara, vara här tills jag hittade ett annat jobb och nu, 30 år senare, vet jag inte riktigt vad som hände! Jag antar att jag fortfarande inte vet vad jag ska bli som stor, fortsätter 49-årige Johnny Hägg med ett skratt.

– När jag började fanns det en annan kille som hade varit här i fyra år, det tyckte man ju var groteskt länge, för folk kom och gick här hela tiden då. Och nu har man själv varit här i 30 år. Och den andra killen i 34!

Han hade hunnit ta studenten och göra lumpen när han som 19-åring fick jobb på Scania. Han har arbetat på axelmonteringen och på utvecklingslinen där man kontrollerar att de färdiga lastbilarna fungerar som de ska. Numera är han variant, en extra montör som rycker in där det behövs. Bäst är hans jobb när det är en lagom mix mellan lätta och tunga bilar att montera.

– Helst ska det vara så att man har lagom att göra hela tiden. Om det är en för lätt mix kan jag ha väldigt lite att göra i flera timmar, och då blir jag rastlös. Men om det bara är stora bilar kan det bli too much, så mina dagar beror helt på vad folk väljer att köpa. Men överlag är det ett roligt jobb.

När Johnny Hägg jämför sitt jobb nu mot för 30 år sedan ser han enbart fördelar. Dels var arbetet mer enformigt på den tiden när montörerna gjorde samma enskilda moment på varje fordon. I dag roterar man mer mellan olika positioner. En annan skillnad är ljudnivån.

– Det var mycket bullrigare förr och då behövde man verkligen hörselkåpor! Fast jag har öronproppar även nu, man blir mindre trött i huvudet då. Ibland råkar ju ett järnspett ramla i golvet och det låter mycket, så jag skyddar öronen i förebyggande syfte.

Som en av åldermännen på fabriksgolvet sitter han inne med viss specialexpertis. Den märks främst när hans avdelning får in en beställning på den sortens fordon som han var med och plockade ihop redan 1988.

– Det är sällsynt men någon gång i månaden så får vi in en order på en sådan bil. Då brukar mina kollegor ropa in mig eftersom jag minns exakt hur man sätter ihop den!