Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jämställt ­företagande – ja, om 162 år

Att företagande är en av de viktigaste förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och ökat antal arbetstillfällen är alla politiska partier överens om. Sverige behöver fler företagare för att kunna växa. Därför är det nödvändigt att fler vågar starta eget, framförallt kvinnor.

Statistiken visar att 28,7 procent av alla företagare i Sverige är kvinnor. Detta är en ökning med endast 0,4 procentenheter jämfört med resultatet för fem år sedan. Enligt Företagarna innebär detta att om utvecklingen fortsätter i samma takt så kommer det att ta 162 år innan vi kan konstatera att hälften av alla företagare är kvinnor. Jämfört med resten av Europa är Sverige i underläge när det gäller kvinnligt företagande. Med andra ord finns det stor utvecklingspotential.

Alliansen har satsat kraftfullt för att få fart på företagandet bland kvinnor. Tillväxtverket, tillhörande centerledaren Maud Olofssons departement, har bara i år fördelat 45 miljoner kronor för att stödja och uppmuntra kvinnors företagande. Och precis som Maud Olofsson tidigare gjort, lanserade Företagarna nyligen 500 nya ambassadör-er som ska inspirera kvinnor till att bli företagare.

Inspiration och uppmuntran är bra, dock inte tillräckligt. Det krävs också att vi ser nya branscher att starta företag i. Timbromedarbetaren Eva Westerberg presenterade nyligen rapporten ”Välfärdens hjältar”, där fokus läggs på möjligheter att starta eget inom den offentliga sektorn. Rapporten presenterades lägligt i samband med debatten om välfärden mellan socialminister Göran Hägglund (KD) och Ylva Johansson (S).

Eva Westerberg har intervjuat sju kvinnliga entrepren-örer som driver företag inom sektorn vård, skola och omsorg. En av slutsatserna är att valfriheten ökar jämställdheten. De intervjuade oroade sig för att den rådande sit-uationen med införda valfrihetsreformer kan komma att ändras vid ett eventuellt maktskifte.

När reformerna om vårdval och privata skolor kom tänkte inte många på att det inte bara ger ökade möjligheter för patienter och föräldrar utan även för dem som jobbar där.

Eftersom kvinnor är överrepresenterade inom den offentliga sektorn, gynnade refomerna även jämställdheten. Kvinnor som vågade satsa på att starta eget har i större utsträckning kunnat påverka sin arbetssituation och lön och fått mer inflytande. Detta är ännu ett bevis för att vägen till jämställdhet inte behöver gå via kvoteringar till exempelvis bolagsstyrelser. Vägen dit handlar mer om ett värderingsskifte hos kvinnorna själva.

Rapporten ifrån Timbrogruppen visar ännu en gång att det krävs stabilitet inom de politiska aktiviteterna, så att människor vågar satsa långsiktigt och inte behöver vara oroliga vid framtida maktskiften. Det behövs överenskommelser mellan de svenska partierna. Samtidigt krävs det dock ett bredare perspektiv och en större beredskap hos politikerna för att kunna se till individernas bästa och för att kunna släppa på ideologiska övertygelser.

Enligt rapportförfattaren Eva Westerberg krävs också en värderingsförändring inom själva den offentliga sektorn. De negativa attityderna handlar framförallt om att det anses vara fult att tjäna pengar på offentliga verksamheter. Detta om något leder till att samhällsdebatten i stället för att handla om möjligheter handlar om svårigheter. Hade fler uppmuntrats att våga testa och möjligen misslyckas, så hade också fler lyckats som företagare. Därför har politiken en avgörande roll i att skapa långsiktiga förutsättningar för företagande, i stället för att sätta käppar i hjulet för dem. Då kanske vi inte behöver vänta på jämställt företagande i 162 år.

MATHIAS GRIMPE, ledarskribent