Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ja till lärlingsjobb

Självförtroendet och självkänslan hos en ung människa som hamnar i arbetslöshet bryts tyvärr ganska snabbt ned. Makten över vardagen saknas för den som inte har en egen lön att betala räkningar med. Själständigheten infinner sig inte för de unga som aldrig får råd att flytta hemifrån.

En avgörande framtidsutmaning för Sverige är därför att vända på varje sten för att minska ungdomsarbetslösheten. En del i en offensiv för att få fram jobb för unga är att införa ett lärlingssystem i Sverige.

Sverige har sedan länge en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder.

De allra flesta unga är arbetslösa under en begränsad tid, men även kortare arbetslöshetsperioder påverkar ungas möjligheter att få fäste på arbetsmarknaden negativt. Därför är det extra viktigt att agera så att unga inte fastnar i passivitet.

En förklaring är att den misslyckade socialdemokratiska skolpoliken medfört att alldeles för många unga gått ut gymnasiet med ofullständiga betyg. Risken för att bli arbetslös ökar dramatiskt för dem som inte har gått ut gymnasieskolan.

Just nu genomför Alliansregeringen ett historiskt lyft av svensk skola. Men samtidigt ska vi vara medvetna om att det kommer ta tid att få ordning på den svenska skolan.

När reformer nu genomförs för att de allra yngsta barnen ska få tid att lära sig grunderna så kommer det inte på allvar märkas i skolresultaten förrän dagens barn går ut skolan.

En annan förklaring till att så många unga saknar jobb är den sammanpressade svenska lönestrukturen. I många yrken tjänar 19-åringen inte så mycket mindre än 35-åringen med erfarenhet.

Resultatet blir självklart att många arbetsgivare väljer 35-åringen med erfarenhet före den unge som saknar erfarenhet. Flera länder som har en lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, till exempel Tyskland och Danmark, har utbyggda lärlingssystem. En stor del av de praktiska yrkesutbildningarna sker direkt just på arbetsplatserna. Det gör att eleven får bättre kontakt med arbets livet och tillägnar sig de kunskaper som krävs på en arbetsplats, vilket gör det lättare att ta steget in på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Det är också attraktivt för många unga att bli lärlingar och få betalt under studietiden.

En huvudförklaring till den lägre ungdomsarbetslösheten i Danmark är att det danska systemet kännetecknas av stora inslag av traditionell lärlingsutbildning med kontrakt mellan arbetsgivare och lärling.

Arbetsgivaren avlönar lärlingen för hans/hennes arbete. Trots kontraktets privata natur bestäms lärlingslönerna i kollektivavtal. Lärlingen blir en, om än lågavlönad (runt halva ordinarie lönenivån), ”insider”, som är anställd hos en arbetsgivare på den lokala arbetsmarknaden. Den danska lärlingsutbildningen är en del av en ”dansk modell” med låga trösklar och starkt lokalt förankrade länkar till arbetslivet.

Folkpartiet vill ta lärdom av Danmark och införa lärlingssystem även i Sverige. En särskild anställningsform för unga lärlingar som medger lärlingslön ska därför skapas. Unga människor kommer in på arbetsmarknaden med lägre lön under den tid som de lär sig ett yrke.

Det är betydligt bättre att unga människor har något lägre lön och ett jobb att gå till än att de fastnar i passivitet och utanförskap. Ett utbyggt svenskt lärlingssystem är därför något som gynnar både unga, som får användbara kunskaper och ett jobb, och arbetsgivare, som får anställda med rätt kompetens.

partisekreterare

Mats Siljebrand (FP)

kommunalråd i opposition

Erik Ullenhag (FP)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel