Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Slopade aktieutdelningar drabbar pensionerna

Flera ministrar och andra partiföreträdare har under våren upprörda krävt av börsföretagen att de ska ställa in sina utdelningar. Skälet är att de får bidrag från staten under coronakrisen. Men bidragen går ju primärt till de anställda som annars skulle permitteras utan lön och till de som är sjuka.

Bottnar motståndet mot utdelningar i bristande förståelse för de pensionssystem som politikerna själva beslutat om? Eller är det bara ett led i den politiska agitationen?

Allmänna pensionsfondernas tillväxt är beroende av avkastningar från de placeringar som de gör på börsen. De så kallade PPM-fonderna, som den enskilde själv väljer, är också börsberoende och en nedgång får direkt effekt på dagens pensionärer och de som snart går i pension.

Aktieutdelningar – och vi talar om många miljarder varje år – är således ytterst viktiga för pensionssystemen och därmed för pensionärernas inkomster.

Som bekant är den allmänna pensionen från staten oftast inte tillräcklig. Därför har många löntagare genom avtal mellan fack och arbetsgivare en tjänstepension, som till stor del bygger på aktieutdelningar. Dessutom sparar många på egen hand i aktier för att dryga ut sin pension.

Aktieutdelningar – och vi talar om många miljarder varje år – är således ytterst viktiga för pensionssystemen och därmed för pensionärernas inkomster.

Uteblivna utdelningar minskar dessutom pensionsfondernas och andra investerares vilja att satsa på växande och innovativa företag. Detta leder i sin tur till negativa effekter på tillväxt, jobb, pensioner och välfärd.

Det är alltså viktigt för såväl nuvarande som kommande pensionärer att företagens aktieutdelningar i år fortsätter och bland annat tillförs pensionssystemen. Inte minst när företagens resultat förmodligen sjunker och utdelningarna riskerar att utebli de närmaste åren.

Många pensionsförvaltare har redan sänkt sina återbäringsräntor. Dit hör Pensionsmyndigheten som har sänkt återbäringsräntan för den så kallade soffliggarfonden från 9 till 3,5 procent. Och vem minns inte överföringen av 258 miljarder från AP-fonderna till statskassan 1999–2001. Detta urholkade systemets finansiella styrka och effekten av den så kallade bromsen blev mycket kraftigare än den annars skulle ha blivit.

Ska pensionärerna ta smällen en gång till?

Ulf Sarlén

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare